Kampen i andevärlden
Guds/Jesus rike är ett andligt rike, ett rike som inte är av denna världen men som genom Fadern (Gud), Sonen, (Herren Jesus Kristus) och den Helige Ande (Hjälparen) finns här på jorden jämte världens rike som vi alla kan se och uppleva rent konkret (frälst som ofrälst).
“Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna” (Ef. 6:12)
Den kamp som utspelar sig mellan dessa båda riken (det finns bara dessa två riken på jorden och antingen så tillhör en människa det ena eller det andra) där det ena (allt som finns inom det) tillhör och kontrolleras av Gud/Jesus) och det andra (allt som finns inom det) av hans motståndare som är Satan, är ytterst sätt en kamp i andevärlden och inte mellan människor av kött och blod.
Som Gud/Jesus har sina tjänare, dem som tror på och vill följa honom och som har blivit frälsta av honom och födda på nytt av Jesus (inte av någon människa eller kyrka) och vilka tillhör hans rike, så har Satan sina tjänare som tror på och vill följa honom oavsett om det sker medvetet eller omedvetet.
Det går inte att tjäna både Gud och Mamon och att tjäna Mamon handlar egentligen inte om att tjäna pengar (mycket eller lite) utan om att ha sitt hjärta vänt till allt vad som finns i världen och till allt vad världen begär och åtrår.
“Ingen kan tjäna två Herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon”(Matt. 6:24)
Tyvärr så är det oftast så att de som tjänar mycket pengar har sitt hjärta vänt till världen. Det är mer eller mindre en förutsättning för att kunna bli rik på pengar i denna världen.
Det vill säga att de älskar världen (som styrs och kontrolleras av Satan) och ställer upp för den och för de människor som är världens (Satans) människor.
Därför säger Jesus så här till sina lärjungar:
“Älsken icke världen, ej heller vad som är i världen. Om någon älskar världen, så är Faderns kärlek icke i honom. Ty allt som är i världen, köttets begärelse och ögonens begärelse och högfärd över detta livets goda, det är icke av Fadern utan av världen. Och världen förgår och dess begärelse, men den som gör Guds vilja, han förbliver evinnerligen“(1.Joh. 15-17).
Och så här:
“Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud” (Jak. 4:4)
Att blunda för att dessa två riken existerar och att blunda för att anhängarna av världens (Satans) rike ”i grunden” är både fiender till Gud/Jesus och till Guds/Jesus barn (de som tillhör hans rike), är till att blunda för en av de mest fundamentala bibliska sanningarna.
Många som är eller påstår sig vara frälsta till Jesus (världens barn reflekterar inte en ens över det för de har det bra i världen) skulle nog önska att det hade sett annorlunda ut och att de båda rikena hade kunnat bli ett enda rike där alla hade kunnat leva i fred och i harmoni med varandra men det står inget i bibeln om att det är Jesus/Guds vilja eller att han kom till jorden som 100% människa och 100% Gud för att skapa enhet och samstämmighet (samarbeten och kompromisser) mellan honom och den värld (alla falska läror och religioner) som Satan är herre över.
Från kyrkligt håll så görs det dagligdags ansträngningar för att så skall kunna bli fallet och det sker genom det som kallas för ekumenik. På ett organisatoriskt sätt försöker man skapa en enhet som inte är en ”Andens Enhet” (som inte kommer från Jesus/Gud) utan en enhet som kommer från världen (från världens människor) och Satan.
Det är världen och Satan som idag dikterar villkoren för kyrkorna och för dem som befolkar dessa trots att de påstår sig vara Guds/Jesus församlingar och frälsta till honom och pånyttfödda i Helige Ande.
Genom detta så förför de och förleder de små i Kristus (de som har kommit till sann tro på Jesus) och skapar förvirring hos dessa som i hopp om att finna likasinnade (en gemenskap som de kan trivas i) söker sig till kyrkorna.
”Men den som förför en av dessa små som tro på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup. Ve världen för förförelsers skull! Förförelser måste ju komma; men ve den människa genom vilken förförelsen kommer!” (Matt. 18: 6-7)
När Jesus, apostlarna (bibeln) säger en sak till dem men kyrkorna och de kyrkokristna säger något helt annat och blandar sanningar med lögner hej vilt eller säger att det finns många olika tolkningar av Guds/Jesus ord och att Gud/Jesus har blivit mer modern idag och att det gäller att följa med i de nya tankarna/idéerna (det vill säga att tolka bibeln till den moderna människans situation/till hur samhället ser ut, med andra ord att det gäller att förändra Gud/Jesus och de bibliska sanningarna) så medverkar de till att frälsta till Jesus/Gud avfaller från tron och från den sanna och sunda läran (Guds/Jesus evangelium).
Älskar Gud/Jesus människor som gör så? Ja, enligt kyrkorna och de kyrkokristna så kan man vara, göra och tycka och tänka vad som helst för Jesus/Gud älskar alla i sin stora och översvallande kärlek till synden och till syndarna. Det viktigaste är att stå upp för ”kyrkan”. Kyrkan har alltid rätt och hör sen!
När någon har blivit frälst till Jesus och befriad från sina ”personliga” synder (det slaveri som dessa innebär/har inneburit) så står den kollektiva synden på lur och väntar på den när och om den sätter sina fötter inom kyrkornas (samfundens) väggar och väljer att bli en del av dessa.
Då (om det sker) så förlorar den successivt sitt personliga ansvar inför Gud/Jesus och kan börja att skylla ifrån sig när Guds/Jesus vrede drabbar den, genom att säga ”att men den snälla prästen, pastorn eller den eller den som har varit frälst i 50 år eller mer och som har läst teologi lika länge, sa så eller så och att jag skulle göra det eller det. Jag gjorde bara som han eller hon eller den eller det sa.
Jag kan väl inte hjälpa att jag (lilla jag) valde att tro på den eller på dem eller att jag av dem har fått ”lära mig” att man skall ta hand om avgudadyrkare, otuktsmän, ofrälsta och hjälpa dem så att de kan breda ut sig i kyrkorna och i samhället i stort.
Om dessa skriver Jesus så här:
”Inte alla som säger Herre, herre till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. På den dagen skall många säga till mig: Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn? Då skall jag säga dem som det är: Jag känner er inte. Försvinn här- ifrån, ni ondskans hantlangare!(Matt. 7:21-23).
Från att ha blivit befriad från ett slaveri så hamnar den i ett ännu värre slaveri. Till ett slaveri för kyrkorna och för människorna inom dessa.
När och om en så kallad pastor eller präst eller någon som har någon form av talan (en massa fina titlar vad de än kallar sig) och som får breda ut sig i så kallade ”kristna” tidningar som ”Dagen” ”Världen idag” etcetera, i nästa stund förfasar sig över det hemska avfallet som breder ut sig i samhället så hakar den/de som har blivit ”hjärntvättade” av kyrkorna på och säger att fy och vad hemskt att ett sådant avfall ens kan vara möjligt.
Pastorn/prästen eller förståsigpåaren har sannerligen rätt. Här måste det till kraftansträngningar för att få skutan (kyrkan/kyrkorna) i rätt läge!
Vi måste återgå till Gud/Jesus och hans sanna och sunda lära säger den/de som har blivit gravt ”hjärntvättade” av kyrkorna (vilket är majoriteten av dem som är medlemmar i dessa) och känner sig därmed både klipska och duktiga för i stort sett alla ”kristna” håller med om det och då även kyrkorna och pastorerna (prästerna) som har grundlurat dem.
Att be för Sverige blir i regel nästa steg (gemensam bön för Sverige brukar det heta) och så skall alla be i sina kyrkor (och hemma) för Sverige och för att avfallet skall kunna avstanna.
Att AVFALLET som bibeln, Jesus och apostlarna talar om kommer från kristenheten (från kyrkligt så kallat kristet håll) och att avfallet som de (många så kallade kristna) förfasar sig över, har sin rot inom kristenheten (inom de falska kyrkorna/dess kollektiv) är knappast något som slår dem för det är ju inget som helst fel på kyrkorna eller på dem själva anser de efter att ha blivit hjärntvättade.
Avfallet från Gud/Jesus (det avfall som bibeln beskriver skall ske i de yttersta dagarna/tiderna) vill de få till att se ut som ett avfall som kommer från annat håll.
Men faktum är att det inte går att avfalla från något som man inte har varit en del av. Avfallet som bibeln beskriver handlar om att falska apostlar, ulvar i fårakläder, oredliga arbetare som kallar sig kristna men som inte är det utan som ljuger, har nästlat sig in bland de sant troende på olika sätt och drar med sig dem i sitt fall.
Att älska världen så mycket så att man tillåter muslimer att be med arslet i vädret till sin Gud (en avgud) i en kyrka vilket sker i Saronkyrkan i Göteborg idag och som får betalt från staten/samhället för att driva SFI undervisning i kyrkan vilket vi har skrivit om (SE LÄNKEN NEDAN) är häpnadsväckande.
Om det är troende muslimer som går på SFI i kyrkan (det är viktigt att de lär sig svenska säger de falska kristna och det är enligt dem en uppgift för kyrkan att lära dem svenska) så måste man givetvis ställa upp för dem och låta dessa avgudadyrkare få be till sin gud under dagens lopp i kyrkan.
Vad detta får för konsekvenser på det andliga planet och när man bjuder in Satans ande (avgudadyrkare) i lägret till en kyrka som kallar sig för en Guds/Jesus församling (kyrka) vilket alla kyrkor gör utan att skämmas det minsta och helt öppet för att kunna tjäna pengar men säger att det är en missionsmöjlighet, så kan man bara fråga sig om pengarna eller den så kallade missionen är det viktigaste.
Vad tror ni läsare?
Är det pengarna eller missionen som är det viktigaste för Saronskökan och för kyrkorna rent allmänt?
Här är länken:
