Laglöshetens hemlighet

Här publiceras politiskt inkorrekta texter ur ett kristet perspektiv

Att älska sin nästa som sig själv

Publicerad 2012-09-11 10:13:49 i Jesus,

Varför vill Gud att vi skall älska vår nästa som oss själva och inte bara älska vår nästa? Fundera på det och tänk på hur världen ser ut idag där det finns en hel del som älskar/tycker om/känner sympati för sin nästa samtidigt som det finns dom som inte är särskilt förtjusta i sin nästa.

Hur skulle det se ut om ALLA människor älskade sin nästa som sig själva och nu menar jag verkligen alla?

Eftersom ingen “normal” människa (de flesta är väl normala) medvetet strävar efter eller vill ha elände och lidande så skulle något sådant inte heller finnas om alla älskade sin nästa som sig själva istället för att: “älskar du mig så älskar jag dig” (förhoppningsvis), “är du god mot mig så är jag god mot dig” (förhoppningsvis), ger du mig det så ger jag dig det, något liknande” (förhoppningsvis), “du måste vara god först så är jag vara god sen“ (förhoppningsvis).

Alla skulle göra allt för att undvika lidandet då ingen frivilligt önskar lida.

Som förvaltare av skapelsen (världen, jorden) står vi under Gud men han har samtidigt gett oss en fri vilja. Många väljer krig istället för fred, hat istället för kärlek, otro istället för tro, för att de inte älskar sin nästa som sig själva alternativt blivit intalade att hat, krig och otro i vissa fall är något bra och att det i slutändan leder till något gott för individen, gruppen eller landet.

Vi måste försvara vårt land kan det heta när man legitimerar död, misär och elände i krig och konflikter. Men vad man i själva verket gör och som inte de vilka krigar aktivt (i regel väldigt unga) oftast är medveten om, är att de indirekt ger sitt godtycke till att själva bli dödade, skadade eller lemlästade. Krig är krig och har du gett dig in i kriget får du kriget tåla! 

Att älska sin nästa som sig själv och inte bara älska sin nästa eller älska sin nästa när det passar, är enda alternativet till varaktig fred på jorden och till harmoni mellan människor. Gud vet och vill vårt allra bästa och därför (inte för att han vill glänsa och domdera) gav han Jesus Kristus i uppdrag att delge mänskligheten denna egentligen så enkla men tydligen så svåra levnadsregel som handlar om att älska sin nästa som sig själv.

Nu tar bloggen ett lite längre uppehåll men på återseende.

Gud vare med er alla!

Jag avslutar med herrens bön

Fader vår som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja så som i himmelen
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag, och
förlåt oss våra skulder såsom ock vi
förlåta dem oss skyldiga äro, och inled
oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och
härligheten i evighet.
Amen

Välgörenhet eller kärleken till nästan

Publicerad 2012-09-10 10:08:42 i Jesus,

En laglärd frågar Jesus hur han ska vinna evigt liv.

“Han svarade: Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv“. (Luk.10:27).

Att älska Gud är inte särskilt svårt för en kristen men hur står det egentligen till med kärleken till nästan som Jesus talar om och vad innebär det att älska sin nästa som sig själv.

Räcker det med att vi är vänliga mot alla människor i vår omgivning och att vi ger allmosor i form av pengar eller prylar till de mindre bemedlade? Eller älskar vi vår nästa som oss själva om vi arbetar ideellt med välgörenhet på olika sätt? Vi kanske står i soppköken, skramlar ihop pengar till behövande, delar ut matpaket till fattiga, startar klädinsamlingar, anordnar julbord eller något dylikt.

Vi känner att vi gör en god gärning men är vi goda? Är det vi gör egentligen gott i ett större perspektiv och älskar vi vår nästa som oss själva när vi utför dessa så "goda gärningar"? Måste vi inte ställa oss frågor som de här för att få veta: Vill jag ta emot allmosor? Vill jag gå till välgörenhetsinrättningar för att få mat när jag är hungrig? Vill jag ta emot matpaket eller begagnade kläder? Vill jag tigga hos myndigheter eller hos välgörenhetsorganisationer?

Svarar vi nej det vill jag inte eller helst inte, är det nämligen mycket troligt att vår nästa gör detsamma, alltså svarar nej oavsett vem det är. Knappast någon människa vill leva som på nåder och av allmosor men ändå är detta en verklighet för väldigt många. Inte minst i dagens Sverige. Man skulle rent av kunna säga att välgörenhet har blivit som en industri. Högst upp sitter girigbukar som inte är sena med att sko sig själva och de må kalla sig kristna, humanister eller vad de vill.

Nu är det inte så att jag är emot välgörenhet generellt. Ibland kan människor som hamnar i olyckliga situationer behöva tillfällig hjälp med pengar, mat, kläder eller annat men ingen ska behöva vara hänvisad till välgörenhet månad efter månad och år efter år vad de än har för problem. Detta tvingas många till idag och skaran av hjälpsökande bara ökar i vårt så kallade välfärdsland.

Välgörenhet sett ur ett kristet perspektiv (men också rent mänskligt) måste ha som mål att frigöra människor så att de kan och vill ta emot Gud fadern, sonen och den heliga anden. Inte att fängsla dem i onödiga skam och skuldkänslor som gör att de känner sig mindervärdiga, icke behövda och som en belastning för andra.

Det är inte vad Gud vill med någon enda människa och det vet vi som har valt Gud och inte mammon. Vad som är Guds vilja står att läsa om i bibeln. Att idka välgörenhet handlar inte om att älska sin nästa som sig själv om man inte själv vill leva av andras allmosor vilket knappast någon vill mer än möjligtvis tillfälligt.

Att idka välgörenhet behöver inte ens handla om att vilja hjälpa sin nästa. I många fall fungerar välgörenhetsarbete som en smörjelse för individers ego. De får en chans att lyfta fram sig själva (sin goda och förträffliga person) vilket betyder publicitet och hyllningar från allmänheten vilket är så långt ifrån nästa kärleken som det går att komma.

Att älska sin nästa som sig själv kan inte innebära annat än att vilja och att aktivt medverka till att ens nästa ska få det lika bra som en själv. Om du vill ha ett tillfredställande arbete eller sysselsättning, ett bra boende, bra inkomst, mat (nyttig sådan), fina kläder med mera, är det högst troligt att din nästa vill ha “ungefär” detsamma.

Om du älskar din nästa som dig själv räcker det alltså inte med att vilja din nästas bästa utan din uppgift är att medverka på det sätt du kan, om än i det lilla, till att din nästa får det lika bra som du har det. Evangeliet är radikalt!

Välgörenhet sett ur ett större perspektiv är därmed av ondo hur snälla, glada, goda och underbara alla välgörenhetsarbetare än är (har inget med deras person att göra) och hur nödvändigt det än anses vara. Välgörenhet omintetgör människovärdet och upprätthåller ett godtyckligt värnande om nästan. När goda tider råder, är vi generösa mot vår nästa men när sämre tider kommer, måste vi dra åt svångremmen även om det är girigheten hos människor som förorsakar de sämre tiderna. Det är långt ifrån en sådan kärlek och omtanke om nästan som beskrivs i bibeln och som Gud vill att vi ska ha till varandra.

Inte alla som säger Herre, herre till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. På den dagen skall många säga till mig: Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn? Då skall jag säga dem som det är: Jag känner er inte. Försvinn här- ifrån, ni ondskans hantlangare! (Matt. 7:21-23).

Gud eller mammon

Publicerad 2012-09-08 12:37:00 i

Vi lever i en värld där en ständig jakt på pengar pågår. Alla vill leva ett så bra liv som möjligt och för att kunna göra det behövs pengar som å andra sidan är roten till allt ont.

“Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande” (1 Tim. 6:10)

Vad som är ett bra liv kan givetvis diskuteras men innefattar nog för de flesta att:
1. Kunna äta bra (gott och näringsrikt).
2. Bo bra (tryggt och trivsamt).
3. Ha ett jobb/sysselsättning som är utvecklande och meningsfullt.
4. Leva ett tillfredställande socialt liv (intressen, familj, vänner och bekanta).
5. Kunna konsumera något mer än det nödvändigaste (prylar, nöjen, resor och annat).

Alla punkterna har på ett eller annat sätt med pengar att göra. För att punkt ett, två och fem ska kunna tillfredställas, behövs definitivt pengar (mer eller mindre) och när det gäller punkterna tre och fyra så har även de en tydlig koppling till pengar.

Utvecklande och meningsfulla arbeten går i regel till dem som har lyckats bra i penning och statusjakten tidigare eller till dem som har rätt kontakter (känner folk som har lyckats bra i penningjakten och fått en position i samhället). Det kan som exempel vara släktingar/bekanta inom frimureriet eller inom andra slutna demokrati föraktande och kriminella sällskap där nepotismen flödar.

Ett tillfredställande socialt liv kräver också pengar. Många intressen kostar pengar och någon gång vill de flesta bjuda vänner, släkt, familj på något annat än vatten och torra brödbitar när de kommer på besök. Kanske känns det bra att köpa något med sig om någon fyller år och man är ditbjuden. Ja, ni förstår säkert vad jag menar.

Det går inte att leva människovärdigt i denna världen utan pengar! Det vet de som kallas fattiga och de som kallas rika samt alla där emellan trots att det egentligen handlar om att vara nära eller långt bort från pengaflödet.

De som befinner sig nära kan som systemet ser ut, släcka sin törst (sina begär) och få sina behov tillfredställda när de vill men de som befinner sig långt ifrån flödet får finna sig i att deras behov, i många fall även de mest primära, åsidosätts eller förblir otillfredsställda.

Vem skulle komma på tanken att hindra en törstande människa från att nå en källa med vatten om den har ett behov av att dricka?

Antagligen inte många. Däremot är det helt i sin ordning att med olika metoder, och trots deklarationer om de mänskliga rättigheterna, medvetet hindra majoriteten av mänskligheten från att komma för nära den källa som allas våra liv är beroende av vare sig vi vill eller inte. Pengakällan! Den källa som garanterar ett drägligt liv för våra fysiska kroppar i vilka den helige ande kan bosätta sig.

Var och ens “världsliga” lycka alternativt olycka beror inte på hudfärg, religion, bakgrund eller något liknande, utan på det avstånd varje individ och dens familj har och tidigare har haft, till pengakällan.

De som äger bankerna har och har alltid haft kortast avstånd. De för, med hjälp av media, intet ont anande människor bakom ljuset genom att intala dem att de lånar ut pengar när det i själva verket är skulder de lånar ut. Deras kärlek till pengar har gått över styr och tydligare än så kan de inte avslöja att de tjänar mammon (helt och fullt) istället för Gud och Guds avbild människan (alla människor). Om detta hyckleri kan ni läsa mer om här http://www.parasitstopp.wordpress.com/

“Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vi den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon” (Matt; 6:24)

Det är omöjligt att tjäna både Gud och mammon. Gud och de som Gud älskar och värnar om (människorna), är mammons och hans herres “Satans”, fiender. Satans frukter: Girighet, Frosseri, Skadeglädje, Krigsglädje, Fåfäng ärelystnad, Hat, Intolerans, Falskhet, Avund, Högmod, Småaktighet med mera står i motsats till Guds och den helige andes frukter som är: Kärlek, Äkta glädje, Frid, Tålamod, Sanning, Välvilja, Godhet, Självbehärskning, Saktmod, Trofasthet med mera.

Därför är det nödvändigt att välja och vi väljer vem av dessa två herrar (den ene är för oss och hela mänskligheten och den andre är emot oss och hela mänskligheten) som vi vill bli formade av och tjäna. Vi kan inte tjäna båda för ingen kan vara falsk samtidigt som den är sann, avundsjuk samtidigt som den är välvillig eller hatisk samtidigt som den är kärleksfull för att ta några exempel.

Ingen kan heller gå in genom den smala porten samtidigt som han går in genom den breda. Vi måste välja. Gud uppmanar oss att välja för att han älskar oss och bryr sig om oss. Inte för att göra livet besvärligt för oss utan för att vi ska få liv.

“Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den” Matt. 7:13-14)

Var vill vi människor helst befinna oss? Vuxna såsom barn, fattiga som rika, högutbildade som lågutbildade, tjocka som smala, svarthåriga som ljushåriga, långa som korta, unga som gamla, kassörskor på konsum som högt uppsatta politiker, ägare av trasiga skor som ägare av banker Är det i omgivningar där den helige andes frukter är synliga och verksamma eller i omgivningar där satans frukter visar sig?

“Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger” (Matt. 7:12)

Om vi utgår från att alla människor (med få undantag) oavsett vilka vi är, var vi bor, hur vi ser ut, vad vi arbetar med, vad vi har för ekonomi och status i samhället, önskar vara på platser där Gud och den helige andens frukter (se ovan) går att förnimma, kan vi inte välja mammon. Vi måste välja Gud!

“Varifrån kommer all kamp och strid ibland er? Är det inte från begären som för krig i era lemmar? Ni vill ha, men får ingenting. Ni dödar av avund, men uppnår ingenting. Ni kämpar och strider. Ni har ingenting, därför att ni inte ber. Ni ber, men får ingenting därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredställa era begär. Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud“ (Jak. 4.1-4).

FWT Homepage Translator

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

Creeper MediaCreeper Politik