I haven djävulen till eder fader
Många människor anser att tolerans till vilket pris som helst är lika med kärlek men bibelns definition av kärlek innebär inte tolerans (för att undvika konflikter) som leder till att människor kan fortsätta leva i lögn och i mörker. Det är helt emot vår Herre Jesus Kristus vilja då han önskar föra människor från mörkret och lögnen till sanningen och ljuset.
Sanningen och ljuset, Guds sanning och det ljus bibeln talar om, finns inte naturligt i världen. Världen vill inte kännas vid sanningen (ljuset). Inte heller den kärlek bibeln beskriver (Guds kärlek) då världen (alla ofrälsta människor) är i den ondes våld. Kärlek som inte har sina rötter i sanningen är en falsk kärlek och det som är falskt kommer inte från Gud utan från Satan som är lögnens fader och som har varit en mandråpare från begynnelsen.
"I haven djävulen till eder fader, och vad eder fader har begär till, det viljen i göra. Han har varit en mandråpare från begynnelsen, och i sanningen står han icke, ty sanning finns icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader" (Joh. 8:44)
Som kristna vet vi att Satan försöker förföra alla Guds barn (de som tror) genom att härma Gud i allt. Hans system, det antikristliga systemet, verkar parallellt med Guds rike/lagar på jorden och inom detta existerar också något som kallas godhet, barmhärtighet, kärlek med mera men som är av världen och står under världens furstes kontroll.
Vad Satan lyckas frambringa/åstadkomma (oavsett vad det kallas) är aldrig något gott (han hatar Guds skapelse, mänskligheten, över allt annat och vill förgöra den) men kan se mycket gott ut och likna sanningen till det yttre (trots att det är lögn) då han och hans tjänare ständigt omskapar sig till att likna ljusets änglar.
"Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel. Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapar sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar" (2. Kor.11:14-15)
Mest av allt avskyr han och fruktar alla som har avgjort sig för Herren Jesus Kristus. Han och hans tjänare liksom representanterna för de onda andemakterna, vet att han som är i de kristna, det vill säga Gud, är större än han själv. Det enda han kan göra är därför att försöka få de kristna på fall genom att vilseleda dem och verka för att sprida villoläror i församlingen genom lögnpredikanter, falska profeter och lärare som förvanskar Guds ord.
"Mina älskade, tron icke var och en ande, utan pröven andarna, huruvida de äro av Gud; ty många falska profeter hava gått ut i världen. Därpå skolen I känna igen Guds Ande: var och en ande som bekänner att Jesus är Kristus, kommen i köttet, han är av Gud; men var och en ande som icke så bekänner Jesus, han är icke av Gud. Den anden är Antikrists ande, om vilken i haven hört att den skulle komma, och som redan nu är i världen. I, kära barn, I ären av Gud och haven övervunnit dessa; ty han som är i eder är större än den som är i världen" (1 Joh. 4:1-4)
Den strategi som Satan och hans tjänare, de avfälliga lögnpredikanterna (falska herdarna), använder sig av (och vi har nämnt det tidigare blogginlägg) är att blanda sanning med lögn vilket alltid är till lögnens fördel (till lögnarnas fördel) och leder till ännu mer lögn/lögner.
Idag har lögnen och orättfärdigheten i Sverige fått ett så starkt fäste så att kristna inte drar sig för att gå till strids mot medkristna som talar om de bibliska sanningarna.
Om hitresta bedragare och parasiter (och detta har inget men allas lika värde att göra), uttalar sig nedsättande och föraktfullt gentemot en välvillig befolkning som sörjer för dem och gör allt som står i deras makt för att de skall trivas trots att de inte har i landet att göra, vänder man sig inte mot dem, de som bedrar och uttalar sig föraktfullt (far med lögner, orättfärdighet, begår brott och övergrepp mot dem som vill hjälpa) utan mot dem som ifrågasätter hur detta kan få fortgå och huruvida svenska folket (ett folk med kristna traditioner) är vid sina sinnens fulla bruk eller fullständigt dumma i huvudet som uppmuntrar synden och Satans härjningar.
Som kristen skall man inte döma har lögnpredikaterna lärt sina anhängare och de är många och i majoritet inom kyrkorna och församlingarna. Att inte döma innebär att vara tolerant gentemot allt och alla och aldrig opponera sig mot orätt, orättfärdighet och lögn för att undvika konflikter och meningsskiljaktigheter.
Alla är ju lika mycket värda, vi måste gilla olika, får vi höra samt att den som yppar ett endaste ord om att Gud hatar synden (allt som går emot Guds lagar och planer för mänskligheten) bör skämmas. Att syna synden i sömmarna är lika med att vara kärlekslös och människofientlig.
Men det står ingenstans i bibeln att kristna inte skall opponera sig mot orätt, orättfärdighet och lögn (allt som går under ordet synd) eller att man inte får kalla saker och ting vid dess rätta namn. Tvärtom. Genom hela skriften uppmuntras detta. Personligen kan jag tycka att ordet bestraffa låter väldigt grovt i nedanstående citat men står det så, så står det så.
Ordet bestraffa har (vilket inte är konstigt med tanke på att kristenheten rättar in sig i världens led i takt med att generationerna byts ut och man anser att kristendomen måste moderniseras för att passa den moderna människan och alla hennes böjelser) ändrats i de modernare översättningarna och där heter det "vederlägga". Bestraffa är ju enligt vår moderna tid (den moderna människan) ett hemskt ord som kan få församlingsmedlemmarna att bli på dåligt humör och fly bort från kyrkorna.
"Predika ordet, träd upp i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa, förmana med allt tålamod och med undervisning i alla stycken" (2. Tim. 4:2)
Jesus Kristus, vår Herre, var inte rädd för att kalla saker och ting vid dess rätta namn och om vi skall kunna kalla oss Kristi lärjungar så måste även vi kunna kalla saker och ting vid dess rätta namn och vara villiga att avslöja lögnpredikanternas gift (den blandning av sanning och lögn) som de sprider i kyrkorna/församlingarna för att de inte vill stöta sig med församlingsmedlemmarna som ger dem deras levebröd (köttets näring) på bekostnad av sannningen.
Vår Herre jämställde fariseerna med vitkalkade gravar (på utsidan såg det prydligt ut men på insidan var det orent) och kallade dem dårar, ormar, huggormsyngel och frågade sig hur de skulle kunna undgå att dömas till helvetet. (Matt. 23:13-36). Jesus Kristus hotade dessa Guds sändebud som de trodde att det var.
Hur kunde vår Herre som är allt igenom kärlek (godhet, barmhärtighet, sanning, tolerans, empati med mera) uttala dessa så dömande, kränkande och människofientliga ord till människor som skapats av Gud och till Guds avbild och som dessutom ansåg sig sitta inne med sanningen? De var ju laglärda men vilken lag följde de? De följde inte Guds lag utan de äldstes stadgar som är Talmud sammanblandad med Kabbalan.
Om de falska judarnas Talmud (hatet mot Jesus Kristus och som varje sant troende bör känna till) och deras Kabbala (kung Salomo var den som utvecklade Kabbalan innan han dog och utan att göra bättring och därför förpassades till helvetet) där han befinner sig än idag, har vi skrivit om i massvis av artiklar på bloggen. Kung Salomo blev fråntagen allt genom att han vände om till Satan och kung Salomos nummer var 666. Det är numret och namnet som nämns i Uppenbarelseboken 13:18.
Har ni kristna som menar er vara goda, kärleksfulla, barmhärtiga med mera, ens tagit er en funderare på detta? Antagligen har ni inte det eftersom era lögnpredikanter har tutat i er att ni blir till skam (stöter er med dem som ska fylla deras bukar och som är församlingen, de andra troende) om ni har mage att ventilera era åsikter och att det enda som gäller är kärlek till allt och alla.
Har de blivit era avgudar?
Ni tänker att det är bättre att hålla sams med församlingen (inte minst ledarskapet) för att församlingen är Kristi kropp vilket är vad lögnpredikanterna också har lyckats tuta i er, istället för att ta till er Guds ord (bibeln) och de varningar Gud ger genom sitt ord.
De som varnar er vill ni, dagens fariseer och skriftlärda (i de kristna kretsarna),få bort ur er åsyn (eftersom ni gör som er fader Satan vill) men fortsätter att kalla er Guds barn och Jesus lärjungar trots att ni gör precis som de ogudaktiga i gamla testamentet och mördar profeterna om ni får en chans. Ni dödar Guds ord och har inget problem med att döda Guds Ande om ni genom det kan upplyfta er själva.
Alla som inte ställer upp på er tolerans (tolerans gentemot ondskan, orätten och ogudaktigheten) och den falska kärleken förtjänar inget annat än döden eller uteslutning (vilket också kan ses som död).
Hur kan Gud utlåta sin välsignelse till människor som kallar det onda för gott och det goda för ont?
