Vi lydde bara order!
“Om den som fått i uppdrag att för riket förhandla med främmande makt eller eljest bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, missbrukar behörighet att företräda riket eller eljest sin förtroendeställning och därigenom orsakar riket avsevärt men, dömes för trolöshet vid förhandling med främmande makt till fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid” (19 kap. 3§ i brottbalken)
Landsförrädare! Finns det något bättre ord för en regering (enskilda regeringsrepresentanter) som istället för att tjäna folket och landet, genom att förverkliga de ideal som uppstår i de anständigaste och bäst begåvade människornas tankar, orsakar riket avsevärda men genom att skänka bort det (dess självbestämmande) till främmande makt?
På grund av ett antal landsförrädares förräderi (vilka är avlönade av folket), styrs Sverige sedan EU inträdet av tjugo icke folkvalda ledamöter i EU kommissionen som är EU, s regering. Det är endast kommissionen, vars ordförande (“statsminister”) inte heller är folkvald, som har rätt att ta initiativ till lagar och att bevaka rikets (landets) angelägenheter.
Ledamöterna (gäller alla som är anställda i EU) måste vara till hundra procent lojala gentemot EU och dess institutioner vilket innebär att EU “diktaturen” går före Sveriges och de enskilda medlemsländernas väl samt allt som kan kallas för demokrati inom länderna.
Artikel 11 i EU, s tjänsteföreskrifter beskriver hur tjänstemannens förhållande till sin arbetsgivare skall se ut:
“ En tjänsteman skall fullgöra sina uppgifter och uppträda med enbart gemenskapens bästa för ögonen; han får varken be om eller ta emot instruktioner från någon regering, myndighet, organisation eller person utanför sin institution. Tjänstemannen skall fullgöra sina arbetsuppgifter på ett opartiskt och objektivt sätt och i överenskommelse med sin skyldighet att vara lojal med gemenskapen”
EU parlamentet är ett rådgivande organ utan lagstiftande makt. Parlamentet kan inte avsätta kommissionen eller ministerrådet (EU, s lagstiftande instans som är beroende av lagförslag från kommissionen för att kunna fatta beslut) med enkel majoritet. För att avsätta kommissionen krävs 2/3 majoritet. Ministerrådet kan parlamentet överhuvudtaget inte avsätta.
Det är detta parlament som de politiska partiernas representanter (de välavlönade landsförrädarna) påstår sig kunna vara med och påverka i positiv riktning trots att de är medvetna om att EU, s intressen alltid går före de enskilda medlemsländernas intressen och att parlamentet inte kan stifta en endaste lag vilket är ett folkvalt parlaments uppgift i en sann demokrati.
Media som har i uppdrag att ge medborgarna korrekt och relevant information om vad som sker nationellt likväl som internationellt och att kritiskt granska politiker, myndigheter, och näringsliv, undviker att belysa frågor som har en avgörande betydelse för befolkningen. En bild av ett parlament som går att påverka hur mycket diktatur som än råder målas upp och sanningen om EU förtigs.
Ett land med lika stort demokratiskt underskott som EU hade nekats medlemskap i EU på grund av bristande demokrati!
Av detta förstår vi att begreppet demokrati eller folkmakt kan brukas lite hur som helst och inte är något som den så kallade eliten i vår värld, värnar om annat än rent teoretiskt då ordet klingar bättre än dess motsats diktatur. I praktiken begagnar man sig av demokratin (folkmakten) för att bryta ner och avlägsna densamma.
Det sker genom att landsförrädare (politiker som enligt demokratiska principer har valts av befolkningarna och som avlönas av befolkningarna) kompromissar bort demokratin stegvis för att människor skall vänja sig. Vad som var otänkbart att genomföra ekonomiskt, politiskt och religiöst för bara tjugo år sedan genomförs idag utan några protester alls.
För till vem eller vilka skall de eventuella protesterna riktas när det enda de folkvalda politikerna kan göra är att lyda EU,s order? Ett EU som är en främmande makt vilken inte har nationalstaternas bästa för ögonen utan tvärtom, är ute efter att utplåna dem. En makt inom vilken de anställda inte får be om eller ta emot instruktioner från någon regering, myndighet, organisation eller person utanför institutionen.
Hitler som var katolik (liksom Mussollini och Franco), hade samma mål som EU förespråkarna, ett förenat Europa, men lyckades inte lägga under sig Europas självständiga länder vilket är något som de nuvarande katolska krafterna inom EU, lyckas alldeles förträffligt med, genom att ingå överenskommelser med landsförrädare i de olika nationerna vilka syftar till att de Europeiska ländernas egna lagar skall underordnas EU, s lagar helt och fullt.
EU,s valspråk lyder “EU - många språk men en röst”. Detta valspråk hade mycket väl kunnat vara Hitlers. Eller detta, mer åt det ärligare hållet: “EU - många människor men en röst“ Vems röst?
Nog låter det mer demokratiskt att tala om språk istället för om människor i detta sammanhang. Det är så typiskt för länder som kallar sig demokratier och som liknar demokratier (så länge folket har det någorlunda bra materiellt och går med på att låta sig styras) men där diktaturen finns invävd i samhällsstrukturen.
Vad är ett språk jämfört med en levande människa? Ett språk kan inte som en människa reflektera över sakernas tillstånd samt saknar själ och ande. De olika språken i EU skulle aldrig komma på tanken att rikta någon kritik mot den enda rösten i EU men det skulle däremot människor som använder sig av språken kunna göra.
Det går att avhumanisera människor genom att använda vissa ord framför andra om det passar de styrandes syften bättre. I detta fall ses inte alla EU,s unika, av Gud skapade individer, som människor utan som olika språk. Skulle man byta ut “ många språk” mot “många människor” hade ingen tvivlat på EU som en diktatur av stora mått.
Petitesser kanske en del tänker men är det verkligen det? Bör inte människor reagera av ren självbevarelsedrift när en ogudaktig och girig elit (som påstår sig värna demokratin) använder sig av bedrägliga metoder, av lögner, för att på alla sätt som går, avväpna EU,s befolkningar.
När skall människor lära sig av historien och lära sig att alla har ett ansvar för vad som sker? Att det inte går att gömma sig bakom partier, organisationer, kyrkliga samfund eller andra grupper och sedan tro sig kunna komma undan när egoismen (många individers köttsliga begär) har lett till att hatet fått fritt spelrum och allt är kaos? Hur länge dröjer det innan våra landsförrädare utbrister: Vi lydde bara order!
EU kan ses som ett fredsprojekt på så sätt att maktövertagandet sker fredligt och i samförstånd med de enskilda ländernas ledarskap. Freden kan sedan bevaras genom att ledarskapet i de olika EU länderna underkastar sig EU elitens agenda på befolkningarnas bekostnad med resultatet att demokratin utplånas vilket är EU, s mål.
Det är alltid möjligt att skapa fred om alla rättar sig efter diktatorn eller ett fåtal diktatorer eftersom även dessa vill ha fred i möjligaste mån. Men de vill ha fred på sina villkor (det är där problemet ligger) och de är beredda att gå hur långt som helst för att uppnå detta (därför är de diktatorer). Men det bevisar klart och tydligt att de inte är demokratiskt sinnade vilket de vill ge sken av.
De har inget emot att skapa förtryckande lagar, att konfiskera människors egendomar eller att lägga beslag på deras länder för att sedan säga: NU SKALL DET BLI FRED!
Om de som plundrats och förtryckts inte går med på denna orättfärdiga fred drabbas de av repressalier av olika slag och inte sällan bryter regelrätta krig ut vilka kan pågå hur länge som helst om det vill sig illa. Under tiden kan plundringen fortgå och de diktatoriskt sinnade skaffar sig ytterligare skäl till att plundra då människors allra sämsta egenskaper ges utlopp i krig.
Motsträviga människor eller grupper av människor behöver den självgoda makteliten inte ta någon större hänsyn till och det gör de inte heller, behöver inte göra, så länge media står på deras sida. Då är det är deras sanning som sprider sig över jordklotet även om denna så kallade sanning är lögn.
Hur skulle du själv agera om någon förtrycker dig och tar ifrån dig dina rättigheter samt stjäl det du äger eller delvis äger (statlig egendom) för att i nästa stund säga:
- Nu skall vi ha fred!
- Fred? Du förtrycker ju mig (mitt folk) och har tagit allt jag äger. Hur tror du att jag kan gå med på fred?
- Du måste gå med på fred!
- Vem säger det?
- Det säger jag och dom som är med mig och vi är många. Vi älskar fred över allt annat men det gör tydligen inte du! Därför ses du som en terrorist.
- Tyvärr kan jag inte gå med på fred förrän du har lämnat tillbaka det du har tagit och lovar att inte förtrycka mig mer.
- Det går inte och du måste gå med på fred för annars blir det krig och då är det du och inte jag som startar det. Det kommer att bli riktigt besvärligt för dig om du startar krig nu när jag har varit så vänlig och erbjudit dig fred och en fredlig lösning.
- ?????
Plötsligt är det den angripne som görs till syndabock. Det är så här det brukar gå till när krig och konflikter startas (inte minst de som pågår nu) men det får vi inte veta eftersom medierna, vilket ju nämnts, står på angriparnas sida och vinklar händelserna som de vill. De uppviglar människor (de vanliga människorna) mot de påstådda antagonisterna (hela folkgrupper varav de flesta är helt oskyldiga) för att få deras stöd. Med andra ord får vi ingen rättvisande bild av vad som har föranlett konflikten eller de olika krigen utan rapporterna kommer först när de angripna börjar att försvara sig.
Då kommer rapporter om rebeller som slår mot oppositionella och oppositionella som trakasserar rebellerna som är emot regimen som är emot det eller det. Allt framstår som en enda sörja, ett kaos. Ingen fattar något, vilket också är meningen, och därför talar media om för oss (som inte av dem fått korrekt information eller någon vettig information alls trots att de får betalt av oss via press stödet) vilken sida vi skall stödja.
Den viktigaste frågan, om det är rätt att försvara sitt land eller sig själv och sina kära mot angripare som i nämnda fall vill tvinga landet och dess människor att godkänna deras (angriparnas) ordningar (om det är rätt i vissa fall och i andra fall inte och varför det eventuellt är så), får vi inte ens en möjlighet att ta ställning till.
Tänk om en domare vars arbete är att döma i civilrättsliga mål, inte bryr sig om att ta reda på hur olika konflikter startade.
Vi förstår (om vi tänker efter lite) att vem som helst kan bli klassad som terrorist eller allmänt obekväm om den försvarar sitt land (nationen), sitt folk (den gemensamma kulturen och traditionerna) eller sitt lands naturrikedomar. Ingen kommer i framtiden att kunna känna sig trygg om den inte står på “den enda röstens sida” (se EU,s valspråk).
I grunden för varje samhällsbygge måste respekten för människovärdet finnas och det är de många människorna som upprätthåller människovärdet. En liten girig elit, de styrande inom till exempel EU och deras knähundar i EU parlamentet, eller en ensam diktator, kan inte göra detta och kommer inte att göra det. De tvingar istället människor att välja mellan bröd och människovärde vilket är utpressning. Det kan ingen kristen tiga still inför.
Den moraliska norm som finns i bibeln är den enda som bygger människans rätt på det faktum att hon är skapad till Guds avbild. Bibelns principer är därför de enda som ger varje människa absolut rättstrygghet oavsett ekonomisk och social ställning, hudfärg, ras, kön eller religion.
FN,s deklarationer om de mänskliga rättigheterna bygger däremot människans rätt på det faktum att hon underordnar sig människohänders verk. Då alla människor är ofullkomliga, det finns ingen människa som är fullkomlig, är den lilla människan utlämnad åt de styrande syndarnas och de ogudaktigas godtycke, vilka drivs av köttsliga begär.
Världens människor bedömer den enskilda människan utifrån vilken position hon har i samhället. Om hon har makt, pengar och eller social status kan hon leva ett mycket bra liv i världen till skillnad mot den som saknar detta.
De vanliga och världsligt sinnade människorna ser sig av den anledningen ofta nödgade att så gott de kan och utifrån sina egna förutsättningar kämpa för att få detta. Inte så sällan ignorerar de det faktum att de verkar emot det människovärde som de i nästa stund höjer till skyarna genom att proklamera allas lika värde trots att de rent förnuftsmässigt vet om att alla inte har något lika värde så länge syndiga människor tillåts att bedöma andra lika syndiga människor.
Om en blind skall leda andra blinda så slutar alla i samma grop men vad skall man säga om en blind (i detta fall den enda rösten i EU, eliten, de ogudaktiga se ovan) som griper till maktmedel för att påtvinga de seende sitt ledarskap genom att ge vissa av de seende höga löner och privilegier (EU,s anställda samt parlamentarikerna) i syfte att få dem medgörliga och villiga till att arbeta för de Europeiska ländernas undergång, medan de andra seende matas med bröd (inte människovärde) samt skådespel i och med all den fördumning som breder ut sig överallt.
Världen tillhör inte enbart världens människor utan också Guds barn som har fått i uppdrag att utbreda Guds rike på jorden genom att gå ut och predika evangelium för alla människor. Gud satt inte i himlen och älskade världen på ett andligt sätt. Han blev en social varelse i form av Människosonen Kristus Jesus som delade människors villkor i ett verkligt samhälle och avslöjade Guds väg.
Denna väg gör Guds ärkefiende, djävulen, allt för att förstöra genom att så ogräs bland den goda säden som Gud har sått och genom att införa en annan slags växt. Denna representeras av frimurarna och de hemliga ordnarna vilka till det yttre arbetar för fred, enhet, utbildning, kultivering, välgörenhet och för att göra världen så trivsam som möjligt i syfte att förvilla de troende och att göra Gud överflödig för de som inte tror eller tvivlar.
För detta använder man sig av katolska kyrkan som under lång tid har infiltrerats av frimurare och hemliga ordnar. Frimurarna sysslar (trots sin religiösa framtoning) med att tömma kyrkorna på deras egentliga innehåll, deras tro och lära, medan de yttre riterna och den kyrkliga organisationen får vara kvar. Man behåller skalet, det som syns utåt sett.
En stark mänsklig organisation (katolska kyrkan) som kan befria människor från fruktan för synd och helvete och som har erkänts under århundraden, är till nytta för dem då det gäller att skaffa sig kontroll över människomassorna och ta ytterligare steg mot den nya världsordningen, diktaturen där majoriteten kommer att tvingas bli slavar under en elit som anser sig vara överlägsna alla människor och inte bara det, de anser sig vara överlägsna Gud och kallar sig de upplysta - Illumniati.
Planen (Illuminatis plan) som idag förverkligas i EU av ogudaktiga och vilseledda (intet ont anande) människor lades fram redan 1776 (den 1 maj) av en man vid namn Adam Weishaupt. Han var ursprungligen jude men blev katolik och var även Jesuit som den nuvarande påven. Som sådan undervisade han som professor vid Ingolstadts universitet i Tyskland.
Vad man önskade göra beskrivs i sju punkter:
1. Avskaffande av alla existerande regeringar.
2. Avskaffande av privat egendom.
3. Avskaffande av arvsrätt.
4. Avskaffande av patriotism.
5.Avskaffande av alla religioner.
6. Avskaffande av familjen.
7. Skapandet av en världs regering.
När det gäller religionens avskaffande så skulle det gå till på så sätt att alla kristna kyrkor skulle inbjudas, och det troligtvis till katolska kyrkan, (Weishaupt var ju katolik) för att denna gradvis skulle frigöra dem från alla religiösa och förutfattade meningar (i vilken Jesu rena lära ingår), samt kultivera deras sociala egenskaper och hänföra dem med storslagna, sannolika och snara framtidsvisioner om universell lycka och välstånd.
Det mest häpnadsväckande är att de flesta kyrkor har godtagit katolska kyrkans förfalskning samt hennes lära och gärna ställer upp på samarbete istället för att lyda bibelns uppmaning.
“Och jag hörde en annan röst från himlen säga: Dra bort från henne, mitt folk, så att ni inte deltar i hennes synder och drabbas av hennes plågor. Ty hennes synder har tornat upp sig ända till himlen, och Gud har inte glömt det onda hon har gjort. Ge henne lika för lika, ge henne dubbelt igen för henens gärningar. Häll upp dubbelt åt henne i den bägare där hon har blandat sin dryck” ( Upp.18: 4-6)