Laglöshetens hemlighet

Det fanns en tid för inte så länge sedan när det talades om arbetarklass, medelklass och överklass men att det idag existerar några klasser är det få, om ens några som talar om. Klasser och klassmedvetandet (det finns fortfarande klasser) har helt suddats ut och istället ersatts med vilken lön/inkomst en människa/människor har vilket innebär att om de är arbetare (har vanliga arbetaryrken) och tjänar bra med pengar så tillhör de inte arbetarklassen utan medelklassen.

Om de har lyckats med att förvärva egendomar på något sätt (via arv eller dylikt) trots att de arbetar som rörmokare, sophämtare, på posten etcetera så skulle de nästan kunna tillhöra kategorin överklass.

Det är med andra ord storleken på lönen/inkomsten (som ju kan variera från tid till annan) och vad människor äger som verkar avgöra vilken klass de tillhör och inte vad de arbetar med vilket var fallet förr.

Vem eller vilka tjänar på och har tjänat på att sudda ut gränserna mellan klasserna och göra dem flytande så att många av arbetarna idag mer eller mindre tror sig (inbillar sig) tillhöra medelklassen, övre medelklassen eller till och med överklassen på grund av att de tjänar bra med pengar (äger det ena eller det andra) men fortfarande knappt har läst en bok och inte heller är intresserade av att tänka själva (tänka självständigt) och söka kunskap för att på så sätt kunna bilda sig en egen uppfattning om sakernas tillstånd? Om sådant som angår dem i högsta grad!

De sitter och vrålar framför tv,n när det är Fotbolls VM eller Ishockey VM och med en ölburk i näven och en skål chips/snacks framför sig och de säger ”men dö nu får du la ta och ge daj” vilket betyder ”men du nu får du väl ta och ge dig” vilket avslöjar dem.

De har inte har ett språk (eller kunskaper) som medelklassen eller överklassen trots att de kanske tjänar mycket pengar och kanske äger flera hus, bilar och annat av värde och med det tror sig ha gått från att tillhöra arbetarklassen till att tillhöra de mer välbeställda klasserna.

Om man placerar en katt i ett stall (i en spilta där det borde stå en häst) kan den då bli en häst allt efter som tiden lider? Kan arbetare bli medelklass eller överklass på grund av att de har en hög lön som arbetare och kanske äger en hel del?

Dessa arbetare föraktar i regel (har alltid gjort) dem som läser böcker, som är intresserade av att skaffa sig kunskaper och som strävar efter att tänka självständigt för dom är ett bevis på att detta inte är något som behövs och som inte är särskilt eftersträvansvärt i samhället, i samhällena där alla endast skall fås till att vara kuggar i ett stort maskineri och i KONSUMTIONSSAMHÄLLET/KONSUMTIONSSAMHÄLLENA (som de inte kan styra eller påverka) där värdet på en människa/människor bestäms utefter hur mycket den kan konsumera och hur mycket den tjänar och äger.

Det sägs att det handlar om att ha arbetsmoral så att produktionen (av allehanda onyttigheter) och konsumtionen kan öka men behöver människor verkligen allt som produceras eller finns det någon slags gräns?

Kanske med tanke på miljön?

Handlar det inte om att få dem/alla människor att känna att de behöver det ena eller det andra även om de inte behöver det och att de för att få det måste jobba allt mer och mer och söka sig allt högre löner och inkomster?

Vem eller vilka tjänar på det?

Om någon eller några inte vill vara med och istället vill värna det mänskliga hos människor och inte vill bli robotar som är styrda av....ja av vad, är det då lika med att bli FÖRLORARE?

Att kunna tänka och analysera har ingen hög prioritet i konsumtionssamhällen för den (de) som tänker och vill skaffa sig kunskaper och som skaffar sig kunskaper, ses genast som någon (några) som måste motarbetas för att den (de) stör den rådande ordningen.

De motarbetas av dem som äger och styr samhällena och som vill bevara status que men även av sina egna inom de egna leden.

Det handlar om att rätta in sig i ledet (bli inrättad i ledet) för annars kan den (de) förstöra för dom EXPERTER, FÖRSTÅSIGPÅARE som får bra betalt av samhället/samhällena för att tänka och analysera på det sätt som är tillfredsställande för samhället (samhällena) så att det kan fortsätta att gå runt i samma spår men ibland med nya partier som säger sig stå upp för något annat.

Inget förändras annat än för enskilda individer (partier) som rättar in sig i ledet och som säger självklarheter och vad som måste sägas för stunden.

Man tystar människor (deras röster) som är pålästa för att förhindra att folk överlag skall börja att tro på dem. Det är så man går tillväga i DEMOKRATIER.

Om man ser till Sverigedemokraterna som ett exempel så skedde en stor utrensning av medlemmar för några år sedan och det var av de som inte kunde tänka sig att kompromissa med de andra partierna för att kunna tjäna bra med pengar.

Idag så sitter det folk i riksdagen och för SD som säger att de vill minska invandringen och för det tjänar de 71.000 kronor i månaden inklusive förmåner och privilegier.

De har ingen susning om historia, samhällskunskap eller om något annat men de vill stoppa eller minska invandringen och för att denna inte skall kunna frodas i de områden där de själva bor och där deras nära och kära bor.

För det får de så mycket pengar varje månad vilket innebär att de kan flytta från sina välmående områden/hus/villakvarter där det inte finns några större problem och om de vill kan köpa sig bostäder någon annanstans i Sverige eller i världen.

Det är inget problem för dem om det skulle bli så illa att invandringen flyttar in på deras egen tomt.

De tjänar på att vara politiskt korrekta och på att säga att nu räcker det med invandrare i Sverige .

För dem inom SD som inte har arbetat under många år utan endast messat på om självklarheter så är syndabockarna för dem och för de andra som glassar runt som politiker inom de olika partierna, de som inte arbetar och självklart alla invandrare förutom dem som har assimilerat sig och driver egna företag och som röstar på dem.

För alla måste väl arbeta?

Man kan väl inte låta folk driva runt på överlevnadsbidrag dagarna i ända?

De måste väl ta sig i kragen och skaffa sig ett jobb eller en sysselsättning, jobba som städerskor eller hantverkare åt dem (eller åt andra) om inte annat?

De ställer sig inte frågan hur det har kommit sig att de har fått sitt jobb/sysselsättning som innebär status och mycket pengar även om dom tidigare var arbetare men ville upp och därför blev dom värsta av dom värsta LANDSFÖRRÄDARE och som därför tycker att de kan sitta och peka finger åt andra.

Dessa kreatur/många före detta arbetare som inte har läst en enda bok under hela sitt liv förutom kanske Fredrik Reinfeldth, s bok ”SOVHJÄRNOR” eller någon bok om Fotboll eller Trav eller om hur de skall kunna få en bra och snygg kropp som kvinnor (SD kvinnor eller kvinnor i allmänhet) skall alltså mästra över dem som är kunniga och pålästa inom olika områden för att de är politiker?

Detta går igen inom kyrkor och samfund där prästen/prästerna eller pastorn/pastorerna ses som mer än församlingen och medlemmarna. Om någon LÄSER till präst eller pastor (hur någon ens kan göra det i det nya testamentet) så skall kyrkomedlemmarna lyssna till den som har läst. Skillnaden mellan politiker och präster och pastorer är att de förstnämnda inte har någon auktoritet som de kan hänvisa till. Den är flytande och beror på hur samhället ser ut för stunden. Om det handlar om Hitler eller Stalin som exempel eller om någon annan som styr så är de med den eller de som styr.

De, politikerna, hänvisar till att de själva vill förändra världen och att de kan göra det genom att säga olika saker eller göra olika saker vilket inte bibeln (Jesus/Gud) säger att någon människa kan göra utan att det blir ett människoverk.

Det är skillnad mellan oss som är TROENDE och VÄRLDENS barn men det har inte kristna förstått för de vill driva sina bloggar och hemsidor och de vill sälja sina böcker, få betalt för allt de gör precis som vilka sketna politiker som helst och som säger att ”tro på mig/på oss” (rösta rätt, köp min bok eller böcker) så må det gå dig väl.

Sverigedemokraterna vill idag att de som har fått höga elräkningar (vilket är majoriteten av svenskarna) skall få tillbaka pengar för elen de har betalat.

Att ställa frågan vad det kommer sig att svenskarna (deras väljare) behöver betala en skyhög elkostnad samtidigt som Sverige säljer el till andra länder så långt går man inte för så långt är det fel att gå och det skulle kunna göra Jimmi Åkesson arbetslös liksom hans nickedockor inom Sverigedemokraterna/riksdagsledamöterna som säger att Sverige måste minska invandringen och inte mer än så och som är något som en femåring eller en treåring skulle kunna säga bättre och verkligen mena det de säger och utan att för det få 71.000 kronor i månaden samtidigt med förmåner och privilegier.

I och med att det inte längre finns några klasser (arbetarklass, medelklass, överklass) så går något förlorat. Identitet och integritet suddas ut och det skapas en känsla av hemlöshet. Ingen vet vilken klass den/de tillhör och den/de fås till att tro att den kan vandra mellan olika klasser. Ena dagen tillhör en människa arbetarklassen och nästa dagen medelklassen och kanske sedan överklassen.

Ingen vill tillhöra underklassen/arbetarklassen men att tillhöra den eller att förstå vad som händer inom den klassen är vad som kan hjälpa. Att bara arbeta utan mål och mening (för sig själv eller för andra) är tungt för alla oavsett hur mycket pengar som trillar in på kontot varje månad och speciellt om man tror sig tillhöra medelklassen eller överklassen. Men det är oftast det pris alla måste betala för att inte bli klassade som förlorare eller som dårar eller som idioter i de samhällen vi lever i.

Det är få som skryter om att dom tillhör arbetarklassen. Dom flesta talar om hur bra det går för dem och för deras nära och kära i samhället men de är totalt tomma. Som tomburkar! De har inget att tala om som kommer från dem själva när allt kommer från alla andra. Deras känslor som människor finns inte kvar utan det handlar om väder och vind och om hur mycket de arbetar (kanske 14 timmar om dygnet vilket många påstår). Om någon inte arbetar men som kanske säger att det inte är normalt att arbeta så mycket då blir man direkt en fiende till dem.

Om man arbetar fyra timmar om dagen då är man en parasit (enligt dem) som säger att de arbetar för mycket och utan att få något ut av det. Då borde man/alla arbeta mer och ännu mer men med vad och för vad?

Om man verkligen vill arbeta vilket jag vill och genom att ha skrivit det jag har skrivit vem eller vilka eller vad kan bestämma om jag har arbetat?

En artikel, en dikt, en sång, en novell, en roman kan väl vara ett arbete? Vem/vilka är det som bestämmer om jag har arbetat fyra eller tjugofyra timmar eller om jag har sovit i två veckor?