Laglöshetens hemlighet

Det blir allt mer och mer uppenbart att svenskar inte prioriteras i sitt eget land när det gäller bostäder, arbetsmarknad, social”försäkrings”system med mera med mera.

Sedan lagen som handlar om att kommunerna är ”skyldiga” att ge nyanlända ”LYCKSÖKARE” bostäder i första hand, kosta vad det kosta vill (i nödfall så tvingas kommunerna att köpa bostadsrätter åt dem för skattebetalarnas pengar) trädde i kraft ”den nya bosättningslagen kallas den för” trots att det då fanns och fortfarande finns massvis med svenskar som är i behov av ”RIKTIGA” bostäder (antalet ökar varje månad och år) så är det väl knappast någon som kan påstå att Sverige är ett land som värnar om den egna befolkningen.

Någon liknande lag finns nämligen inte när det gäller svenskar. Då gäller ”tak över huvudet garantin” vilket kan innebära boende på till exempel vandrarhem eller hos välgörenhetsorganisationer (kyrkliga eller icke kyrkliga sådana) vilket är tillfälliga och otrygga boenden som hemlösa ofta skickas runt mellan genom socialtjänstens försorg vilka är de som håller i tak över huvudet garantin.

En bekant till mig berättade en skräckhistoria om en snart åttioårig släkting som blivit bostadslös och som skickades runt i över ett år mellan olika vandrarhem och med sin rullator innan han fick ett permanent boende, en egen lägenhet och kunde andas ut.

Socialtjänsten tog nästan hela hans pension för att betala vandrarhemmen och han tvingades att klara sig på 40 kronor om dagen i matkostnader (frukost, lunch och kvällsmat). En omöjlighet och det gick inte heller att laga någon mat på vandrarhemmen. Han fick gå till soppköken för att äta eller så åt han hos släktingar (som tur var så hade han såna i närheten vilket inte alla har) och som förbarmade sig över honom.

Vilken fruktansvärd förnedring! Att i slutet av sitt liv (denna man hade levt ett bra liv, hade arbetat sedan unga år och betalat massvis med skatt till samhället men olika omständigheter som han inte kunde råda över gjorde att han hamnade i denna situation) bli runt - bollad av en myndighet mellan olika vandrarhem på grund av bostadsbrist (bostadsbrist för svenskar!!) och för att det inte är samhällets skyldighet att se till så att svenskar har bostäder (kan bo tryggt).

Vad säger bibeln om detta:

“Men om någon icke drager försorg om sina egna, först och främst om sina närmaste, så har denne förnekat sin tro och är värre än en otrogen”(1 Tim. 5:8).

Svenskar (det gäller nog speciellt den äldre stammen) skäms i regel över ogynnsamma eller snarare pinsamma situationer som kan uppkomma (att behöva uppsöka soppköken på äldre dar som exempel) men lycksökarna skäms inte det minsta när de kommer till landet för att suga ut det och ta för sig av alla förmåner som de kan få och som de tydligen av någon konstig anledning är berättigade till.

De skäms inte för ingen tycker det är det minsta konstigt, märkligt, med att så kallade flyktingar från hela vida världen som söker lyckan i Sverige, vilka i de flesta fall inte är några flyktingar utan parasiter, saknar bostäder i Sverige (många har bostäder i sina hemländer och de pendlar fram och tillbaka mellan Sverige och hemländerna vilket inte de svenska myndigheterna kan kolla upp).

Det är inte heller konstigt att de/flyktingarna, så gott som alla, är fattiga/luspanka vid ankomst även om det senare visar sig att de har både pengar och andra tillgångar i sina hemländer.

Flyktingarna eller snarare lyxparasiterna har därmed inget att skämmas för. De kan ju inte hjälpa att de har flytt för att få en behagligare, mycket behagligare tillvaro i Sverige, att de har blivit flyktingar i Sverige eller någon annanstans.

Det är inte deras fel men svenskar som inte får sina rättigheter tillgodosedda i sitt eget land skall känna skuld. De skall skämmas och helst eliminera sig själva innan främlingarna eller landsförrädarna till politiker (som har bjudit in dem) gör det.

De sistnämnda gör det (eliminerar svenskarna) via sina lydiga knähundar som är socialtjänsten och försäkringskassan, pensionsmyndigheten och till viss del skattemyndigheten.

De flesta svenskar (inte minst kyrkornas medlemmar) har fått inpräntat i sig att det är synd om ”stackarna”/flyktingarna, att det är synd om ”främlingarna” som inte har kommit hit för det vackra svenska vädrets skull utan för att kunna suga ut landet (bidragssystemet) och infiltrera samt förstöra och skapa kaos i landet. De har sin lojalitet till de länder de kommer ifrån.

Bostadspolitiken är inte det enda som landsförrädarpolitikerna (vilka går Satans synagogas intressen tillmötes) har beslutat sig för att sabotera/tillintetgöra till svenskarnas nackdel. Det gäller även socialförsäkringssystemet.

Svenskarna skall arbeta tills att de dör (helst sista arbetsdagen innan pensionen) och om de råkar bli sjuka innan dess (kanske på grund av alla halvanalfabeter från när och fjärran som idag kvoteras in på vissa arbetsplatser för att siffrorna för utrikesfödda/flyktingar i ”arbete” alternativt i ”sysselsättning, skall se bra ut, så får de avslag om de blir sjuka och söker sjukpenning från försäkringskassan.

Detta är inget som kommer ut till allmänhetens kännedom. Möjligtvis så är det något som diskuteras i olika så kallade facebookgrupper.

Det enda som krävs för att hålla arbetslöshetsstatistiken uppe är att de nyanlända (som förhoppningsvis har lärt sig behjälplig svenska) har arbete eller sysselsättning någon eller några timmar i veckan. Har de ett arbete två eller tre timmar i veckan så finns de inte med i statistiken över arbetslösa. Helt otroligt!!

Av den anledningen så kan våra landsförrädare med myndigheternas goda minne säga att vi har brist på arbetskraft i Sverige. Vi behöver ha hit fler från när och fjärran och som kan arbeta och betala in skatt till landet.

En annan bekant har en väninna som var en chef på ett företag inom städbranschen vilka släppte in kreti och pleti till att arbeta där. När hon gick in i väggen efter att ha haft med människor som inte ville arbeta i Sverige (de hade tvingats söka detta arbete genom arbetsförmedlingen för att få ut ALLA sina bidrag från Sverige) och som hade sin lojalitet till sina hemländer, så slutade det med att hon blev utbränd (sjuk) när dessa misskötte sig gravt på arbetet (det var hissnande saker hon berättade) och hon fick ta konsekvenserna av det.

Hon fick avslag på ansökan om sjukpenning trots flera läkarintyg. En läkare sa innan hon ens hade satt sig ner för att beskriva sin situation att jag ser att du mår mycket dåligt. Han behövde inte ens höra henne berätta vad hon hade varit med (han kunde se att hon var sjuk/utbränd) men försäkringskassan godkände inte läkarintygen som var tre stycken.

Nu talar vi om en människa som aldrig har varit sjuk/utbränd tidigare i livet och som är 42 år gammal och som älskar att arbeta.

Som tur var så hade hon pengar på banken (hon blev inte hemlös och hon kunde betala sina räkningar och mat) men det är väl ingen lag som säger att människor/svenskar som blir sjuka måste ha pengar på banken som de kan ta utav när de ansöker om sjukpenning och har blivit sjuka? Många kanske inte har det och vad händer med dem?

Vad är det för ett sjukförsäkringssystem vi har (det är försäkringskassan som har hand om det) om sjuka svenskar som har betalat in till sjukförsäkringssystemet under hela sitt arbetsliv (från att de var unga, en del hade sitt första arbete redan som tonåringar) inte får ta del av de pengar de har betalat in?

Vad är det för ett ”försäkringssystem” som betalar ut pengar till människor som aldrig har betalat för försäkringen???. Som betalar ut etableringsersättningar, etableringsbidrag och allehanda bidrag (handikappsbidrag med mera) till människor från när och fjärran och som aldrig har betalat in ett öre till FÖRSÄKRINGEN och som på falska grunder har blivit svenska medborgare?

Är inte ett sådant försäkringssystem dömt till att gå under?

Vad är det för försäkringssystem som låter parasiter från när och fjärran anställa sina nära och kära som låtsas vara multihandikappade (LÅTER DEM TA HAND OM DEM) och hur kommer det sig att de (FAMILJEN/FAMILJERNA ELLER KLANEN/KLANERNA) kan starta egna företag i Sverige och i samma bransch och skinna staten, kommunerna och SKATTEBETALARNA PÅ MILJONTALS KRONOR utan att någon (som borde reagera) verkar reagera?

I dag fick jag veta att en person/svensk som skadade sig (vilket kan hända de flesta) och blev gipsad i ena handen, armen, fick avslag från försäkringskassan med motiveringen att den under den månads tid som sjukskrivningen gällde kunde ta ett annat arbete.

Den kunde bli anställd av någon annan med handen och armen i gips under en månads tid enligt FÖRSÄKRINGSKASSAN och därför så ville de inte betala ut sjukpenningen för en månads tid.

Att som svensk få ut något från den försäkring man har betalat in till samhället (kanske under den största delen av livet) som arbetande, verkar vara en omöjlighet idag då det väller in människor till landet som inte har betalat en enda krona men som ges tillträde till alla bidrag och hjälpinsatser som finns via FÖRSÄKRINGSKASSAN.

Hur kan människor (nyanlända parasiter) som inte har betalat en enda krona till ”försäkringskassan” få hjälp av densamma och hjälp till att yngla av sig (de får bidrag efter bidrag) när svenskar sedan många år tillbaka har fått lära sig att inte skaffa fler barn än vad de kan mätta och uppfostra?