Kristna vänner
Jag har under den senaste tiden funderat mycket på vad det att ha ”kristna” vänner innebär och hur lätt det är att bli en fiende till dem som påstår sig vara kristna (kristna vänner) om man tror, tänker och tycker annorlunda än vad de tror, tänker och tycker.
Varför kände sig både Jesus och Paulus det som att alla hade övergett dem? Hade alla verkligen övergett dem eller ljög de om det?
Det är svårt att tänka sig att de ljög. Skulle Jesus och Paulus kunna ljuga om något sådant och i såna fall varför? För att andra skulle tycka synd om dem?
Nej jag tror inte det. Jag tror att det är många som är kallade men att det är få som är utvalda och att det är svårt att gå in genom den trånga porten. Jesus/bibeln lär att det är få som kommer att lyckas. De allra flesta väljer den breda porten/den breda vägen.
Överallt så träffar man människor som när man börjar prata om sin tro säger att jag tror jag också. Jag är troende på Jesus och jag är en kristen och så luras man till att lita på dem/tro på dem för man så gärna vill tro att den personen/dessa personer är ens kristna bröder eller systrar. Man blir så glad över att slippa vara ensam.
Men när det kommer till kritan så visar det sig att de inte alls är ens kristna bröder eller systrar utan att de är som vilka världens människor/icke troende som helst och då blir man väldigt besviken.
När man förstår att de är vad man brukar kalla ”namnkristna” vilket vem som helst kan vara/bli om de slutar dricka alkohol, knarka eller röka eller att slå sina fruar/män eller begå kriminella handlingar (bestämma sig för att bli en bättre människa) för att de inser att det levernet tär på dem själva och på deras relationer och att de efter stoppet inser att de inte har haft någon sann Guds upplevelse eller alternativt förlorat kontakten med Gud/Jesus i sin iver efter att behaga världen och att vara goda och bra enligt världens mått mätt (det vill säga vad som är gott och bra enligt mänskligt tänkande och tyckande i världen) så blir det likt en chock för någon som har blivit sant frälst till Jesus/Gud.
Den som har blivit sant frälst utgår ifrån sig själv och från sin egen frälsning som den har tagit emot och sin kontakt med Jesus/Gud men inser ganska snart att många av dem som påstår sig vara ”kristna” och troende på Jesus/Gud inte alls är det.
De använder bara Jesus/Gud, hans namn, för att de vill uppnå sina egna personliga önskningar eller kyrkornas önskningar (kyrkornas önskningar som de är med i).
De har Jesus/Gud som sin frälsare men de har inte Jesus/Gud som sin Herre. De förväntar sig att Jesus/Gud skall frälsa dem eller bevara dem i frälsningen (om de har blivit kallade och har tagit emot honom) men att följa honom är de inte intresserade av.
Då de har fått lära sig (inte minst av de kyrkor de är med i) att Jesus/Gud är kärlek och barmhärtighet och de själva känner sig kärleksfulla och barmhärtiga (fina och goda) efter att ha lämnat sitt forna liv och älskar alla och allt så verkar de av egen kraft och i sin egen rättfärdighet (de leker Jesus/Gud utan att vara det) fria från allt vad Jesus/Guds mission var när han kom som människa till jorden.
Nåden har ingen plats hos dessa så kallade självrättfärdiga kristna, namnkristna, utan allt handlar för dem om att anstränga sig för att gå Jesus/Gud tillmötes. Det handlar om att göra om sig i tron att de kan göra Jesus/Guds vilja genom egna ansträngningar, självansträngningar, vilket Jesus och bibeln kallar för ett MÄNNISKOVERK. Hur kan jag/vi bli likt gudar som har övervunnit vår synd, frågar de sig samtidigt som de börjar att tukta andra människor som inte har lyckats övervinna samma synder, synder de tidigare hade. Det finns en lösning säger de. Gå med i en självhjälpsgrupp eller gå till en kyrka. Inom dessa så finns det MÄNNISKOR som kan hjälpa dig!
De vill likt fariseerna och de skriftlärda göra Jesus/Gud till behag genom att sätta sig som herre på täppan och tror att de kommer att lyckas med det i sin kärlek till sitt eget och till världen (i första hand till sitt eget och i andra hand till Gud/Jesus).
De skriftlärda och fariseerna var sig själva nog (sitt eget parti nog) och av den anledningen hängde de med romarnas hjälp upp Herren Jesus Kristus på korset. De ville inte att någon påstådd Gud (Jesus som kom som människa och som Gud till jorden), skulle blanda sig i deras angelägenheter eller med andra ord i deras strävan efter att växa och utvecklas i världen.
Nåden är något som inte de professionella ”kristna” inom kyrkorna vill höra talas om. De föredrar att följa de nutida fariseerena och skriftlärda och att stötta de Satans kyrkor och samfund (alla kyrkor och samfund som är med i ”Sveriges kristna råd” vilket i stort sett alla är), som de nutida fariseerna och skriftlärda har tagit kontrollen över.
De ser sig tvugna att älska de falska judarna och andra som har lyckats nästla sig in i kyrkorna men som är ulvar i fårakläder, falska apostlar eller oredliga arbetare.
De vill inte stöta sig med de falska judarna eller med de övriga som har nästlat sig in i deras kyrkor och samfund och i vissa fall vill de inte veta att så har skett. De försvarar sina skökoväsenden med näbbar och klor! Om nu min kyrka är med i Sveriges kristna råd vilken har en agenda så är det för att alla skall bliva ett på ett kärleksfullt sätt säger de, dessa falska kristna, som inte har något emot att även andra religioner blir ett med deras kyrkor och samfund vilket de bevisar dagligdags.
Den katolska skökan som har övertaget i världen skall bliva ett med den protestantiska skökan och med alla ”kristna” kyrkor och församlingar och alla som tror på något, på andra gudar eller religioner. Vad de än tror (på vilka gudar eller religioner de tror) så skall de bliva ett om de bara är kärleksfulla, snälla och glada. Kärlek och barmhärtighet är något som ständigt ljuder från de falska kristnas håll och man är beredd på att gå hur långt som helst för det som kallas för EKUMENIK.
Inte ens när så kallade pastorer (förkunnare) åker i egna jetplan hela jorden runt och har gjort sig själva och sina familjer/släkt till miljonärer eller mångmiljonärer genom att predika ett falskt evangelium ser de att något är på tok.
När kyrkorna och deras präster och pastorer tigger pengar (tionde) från församlingen, från de som kanske redan är fattiga, ser de inte att något är på tok.
Självklart skall alla medlemmar ge minst änkans skärv vilket innebär allt utan att änkan är garanterad att få tillbaka ett endaste av vad hon gett till en Satans synagoga (kyrka). Kyrkan blir vinnare och änkan blir, om hon inte i tid, avslöjar bedrägeriet, en förlorare.
Kristna vänner!!, glöm det om du är ute efter att finna sanningen och Jesus Kristus. De kristna vännerna som du tror dig ha eller ha fått kräver att du skall tro på dem och på deras duktiga präster och pastorer i kyrkorna/samfunden för dessa har minsann läst någon teologie examen vid något religiöst institut eller vid någon slags högskola/universitet.
De har läst sig till vad du skall tro, tycka och känna vilket inte är något som Jesus eller apostlarna och bibeln stödjer.
Hur många examenia hade Jesus och apostlarna från dylika skolor eller universitet? Var det inte så att de ständigt var i strid/konflikt med dem, med de skriftlärda och fariseerna som sa sig ha Gud med sig men som inte hade det?
Går mönstret igen i det nya förbundet i Jesus Kristus eller skall vi som lever i detta nya förbund ducka och av räddhågsenhet gå tillbaka till det gamla förbundet för att tillfredställa de falska judarna (ulvarna i fårakläder som har nästlat sig in bland de kristna och deras anhängare bland de ”kristna” bland kyrkorna och församlingarna) vilka är de som har den ekonomiska, den kulturella och den ekonomiska makten idag över hela världen?
Jesus och hans apostlar tog strid mot ulvarna (mot de skriftlärda och mot fariseerna) men Satans kyrkor av idag (dess medlemmar) tiger och hoppas på att få fler medlemmar så att de kan predika ett falskt eller ett urvattnat evangelium i syfte att predikanterna (prästerna, pastorerna) och de själva på det ena eller det andra sättet skall kunna sko sig själva innan det är försent.
