Sexuella övergrepp i kyrkliga miljöer
Sveriges kristna råd har gett ut ett material ”Ekumeniska riktlinjer mot sexuella övergrepp i kyrkliga miljöer” (en handlingsplan) där de skriver om sin oro över att inte kunna erbjuda en trygg miljö i kyrkorna för dem som väljer att gå dit.
Sexuella övergrepp (pedofili) i ”kyrkliga” miljöer är inget nytt fenomen men kanske något som har ökat de senaste åren (decennierna) i takt med att kyrkorna har öppnat famnen för allt och för alla genom parollen ”kom som du är, tro vad du vill och gör vad du vill”. Alla är välkomna!!
Det är knappast någon nyhet att det förekommer sexuella övergrepp i kyrkorna (det är något som de flesta vet, frälsta som ofrälsta) utan det som är märkligt, häpnadsväckande (rent ut sagt förskräckligt) är att något sådant ens kan existera ”i så kallade Guds/Jesus församlingar” vilket alla kyrkor påstår sig vara och så också den ”katolska skökan” där den ena pedofilskandalen efter den andra avslöjas med jämna mellanrum.
Kan inte det ses som ett tecken på att något är väldigt fel?
Att kyrkorna inte är vad de utger sig för att vara, det vill säga en samlingsplats för troende på Jesus (Gud) vilka är frälsta till Jesus och ”födda på nytt i Helig Ande” och där en enhet i Anden (i Guds/Jesus ANDE) påstås råda.
Bevisar inte det faktum att Sexuella övergrepp i kyrkorna måste uppmärksammas, att det inte är så det förhåller sig och att det är en helt annan ande (andar), den antikristliga anden (Satans ande), som inte de som begår sexuella övergrepp (pedofilerna) har tagit initiativ till att bjuda in utan kyrkorna (dess ledarskap) själva?
Allt för att få framstå som kärleksfulla och barmhärtiga genom att inte hindra någon eller något från att delta i den så kallade ”kristna” gemenskapen.
Vilken ande (andar) som bjuds in genom att uttrycka denna ”kärlek” och ”barmhärtighet” som förstås inte är Jesus/Guds kärlek och barmhärtighet, är något som inte kyrkorna och samfunden reflekterar över. ALLA SKALL MED!
De tycks tro att de kan frälsa den antikristliga anden genom att vara snäll och tillmötesgående mot den och inser inte att de genom detta är snälla och tillmötesgående mot Satan själv.
Nådegåvan som handlar som att kunna skilja mellan andar och som Jesus, apostlarna och de tidiga kristna använde sig flitigt av i syfte att hålla Guds församling ren från villoandar (falska apostlar) och villoläror, tillåts inte att vara i verksamhet inom kyrkorna och samfunden av idag och man kan ju fråga sig varför denna nådegåva (kanske en av de viktigaste) som Jesus gav till sin församling för att församlingen skulle kunna hållas ren från otukt, avgudadyrkan och all slags ogudaktighet, nonchaleras eller till och med bekämpas av dem som påstår sig vara frälsta, lärjungar och Guds/Jesus barn.
Om nådegåvan att kunna skilja mellan andar hade uppmuntrats och tagits på allvar så är frågan om kyrkorna hade kunnat vara det näste de är idag för all slags synd, orenhet och ogudaktighet både öppet och i det fördolda.
Frågan är om de hade behövt ha någon ”handlingsplan” mot sexuella övergrepp eller andra slags övergrepp som de världsliga institutionerna (arbetsplatser, skolor etcetera) tvingas ha om kyrkorna hade haft Jesus/Gud som sin Herre (tjänat honom) och inte världen och Satan som de (vilket är tragiskt) har bjudit in till sina kyrkor.
Kyrkorna skiljer sig med andra ord inte från världen i detta avseende, på detta område, liksom de inte skiljer sig från världen på de flesta andra områden där diverse olika handlingsplaner (riktlinjer) som är utformade av människor (av ofrälsta människor) och med människohand måste till för att hålla ondskan i schack.
Läs mer här om Sveriges kristna råds ”Ekumeniska riktlinjer mot sexuella övergrepp i kyrkliga miljöer”:
https://www.skr.org/vart-arbete/samlevnad/sexuella-overgrepp-i-kyrkliga-miljoer/
