Kyrkan i nöd och i lust
Har du lovat evig trohet till en kyrka genom att döpas in i kyrkan och är av den uppfattningen att det inte går att lämna kyrkan för att Sara, Jonathan, Sonja med flera samt den gamla Bertil (en kyrkans trotjänare sedan generationer tillbaka) är med där och har gett sina liv för kyrkan samtidigt som de har gett dig så mycket gott under alla år?
Då går det inte att säga annat än att du är gift med kyrkan och att du har ingått ett äktenskap med kyrkan och att du inte vill skilja dig i första taget.
Ett äktenskap med kyrkan innebär förpliktelser. Det innebär att att du måste ställa upp för kyrkan i vått och torrt men vad är det egentligen du ställer upp på? Det du ställer upp på är kyrkan och inte på Jesus Kristus eftersom Jesus och Guds Ande inte kan finnas i några kyrkor, i byggnader av trä, halm eller tegel. Jesus kan bara finnas i ett hjärta, i varje människas hjärta som tror på honom.
Ordet kyrka existerade inte under apostlatiden utan ordet kyrka började användas när den romerska kejsaren Konstantinus på trehundratalet (313) konverterade till kristendomen av politiska skäl och sedan såg till så att det började byggas kyrkor eller med ett annat ord, avgudatempel. Han ville vara de icke troende (och speciellt de Talmudtroende judarna som korsfäste Jesus) till lags genom att ena det romerska riket med en gemensam tro.
Innan dess så fanns inga kyrkor utan endast församlingen. Ordet Ecclesia betyder inte kyrka vilket många kristna tror utan det betyder att vara utkallad från världen. Utkallad från världen för att ingå i Guds rike.
När en troende människa idag får möta Gud/Jesus så blir den hänvisad eller känner sig hänvisad till en kyrka som inte är Guds församling utan ett fångstredskap för Satan. De som kallar sig kristna accepterar inte att någon troende väljer att stå utanför kyrkorna. De ser den eller de personerna som paria och ett hot mot dem själva och kyrkorna.
Sedan kan de ha hur mycket kritik som helst mot kyrkorna men vill inte skilja sig för att de känner lojalitet till alla snälla och goda människor som de har fått möta där. De väljer att tiga och lida och säger att när och om kyrkorna får en homosexuell pastor/en manlig eller en kvinnlig homosexuell pastor, då är måttet rågat. Då lämnar jag kyrkan vilket inte stämmer.
När de väl har fått kontakt med den nya homosexuella pastorn så upptäcker de att han eller hon är snäll, riktigt snäll och god, och vill allas väl. Att han eller hon är kärleksfull och barmhärtig och då gäller inte det som de tidigare har sagt eller intalat sig själva.
Ingen kan väl gå emot en sån godhet och en sån kärlek heter det då så jag måste stanna kvar i min kyrka och ha gemenskap med Sara, Jonathan, Sonja och den gamla trotjänaren Bertil och inte minst med den nya homosexuella pastorn.