Solbritt fick åka hem för att dö
Solbritt Björkstrand 72 som lider av bukspottskörtelcancer, en aggressiv form som kräver snabb vård om patienten skall ha någon chans att överleva, skickades nyligen hem från Norrlands universitetssjukhus för att dö.
En operation var planerad men hon blev hemskickad på grund av att det saknades vårdplatser.
- Vi har varit tvungna att stryka patienter på grund av vårdplatsbrist, det här är ett sådant fall. Sängarna tas helt upp av akuta patienter. Bara den här veckan har vi strukit fyra cancerpatienter och en kärlkirurgisk operation, säger professor Malin Sund, tillförordnat verksamhetschef vid Norrlands universitets sjukhus.
I dessa artiklar kan ni läsa om Solbritt och hennes (familjens) kamp för att hon skall få den vård hon behöver och i bästa fall kunna leva några månader (år) till.
En operation var planerad men hon blev hemskickad på grund av att det saknades vårdplatser.
- Vi har varit tvungna att stryka patienter på grund av vårdplatsbrist, det här är ett sådant fall. Sängarna tas helt upp av akuta patienter. Bara den här veckan har vi strukit fyra cancerpatienter och en kärlkirurgisk operation, säger professor Malin Sund, tillförordnat verksamhetschef vid Norrlands universitets sjukhus.
I dessa artiklar kan ni läsa om Solbritt och hennes (familjens) kamp för att hon skall få den vård hon behöver och i bästa fall kunna leva några månader (år) till.
http://www.st.nu/vasternorrland/sundsvall/cancersjuka-solbritt-nekades-operation-fick-vanda-i-dorren-pa-grund-av-platsbrist
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/cancersjuk-nekades-operation
Tyvärr är sådant här vardagsmat på våra sjukhus idag (dödssjuka skickas hem och/eller nekas vård) trots att svenska folket betalar en av de högsta skatterna i världen för att bland annat bli garanterade vård på sjukhus samt ersättningar från det svenska sjukförsäkringssystemet vid sjukdomstillstånd och handikapp.
Solbritt är bara en av alla svenska medborgare som får stå tillbaka när platsbristen och resurserna minskar inom vården och äldrevården (inom alla sektorer) samtidigt som bostadsbristen och arbetslösheten (när det gäller riktiga arbeten) ökar.
De med skattemedel finansierade arbeten som man ger till nyanlända och outbildade (hel eller halvanalfabeter från hela världen) och som man betalar företagare och kommuner rikligt med skattemedel (mutor) till för att de skall anställa/sysselsätta dessa, räknas inte med.
Låtsasjobb skakas fram hur lätt som helst.
När det ser ut som det gör så kan man fråga sig varför staten kräver att Solbritt (och andra svenska medborgare) som gissningsvis under decennier (kanske ett halvt århundrade eller mer) har varit med om att betala i förskott för vård och annat (som även betalar för detta än idag via skatten på pensionerna) ska behöva fortsätta att betala om hon inte vid sjukdom (handikapp) får den vård och omsorg hon behöver?
Är inte detta ren och skär stöld? Att kräva att människor betalar (dessutom en stor del av sin inkomst) till något de aldrig kommer att få åtnjuta/ta del av?
Betalar du (vem som helst) för något så gör du ju inte det för att du tycker det är så kul att betala utan för att du förväntar dig att få det du betalar för (oavsett vad det är) antingen direkt eller senare vilket är fallet med de försäkringar som man tvingat befolkningen att betala in i form av skatter nästan redan från vaggan och som de idag inte har några garantier för att de gäller.
Som kontrast till artiklarna om den dödssjuka vanliga medborgaren, Solbritt, som nekas vård, kan vi ta artikeln (ett snyftreportage från Sydsvenskan) om den dödssjuka fången, turken Erdogan Sarikaya, i Malmö, en gravt kriminell som kom hit som politisk flykting 1980, och nekas NÅD efter att ha blivit diagnostiserad med lungcancer.
Vård har han dock fått vilket framkommer i reportaget och det är klart att om man är utlänning/turk och avtjänar ett tolvårigt fängelse straff för grovt narkotikabrott och kanske har många människors liv på sitt samvete (inte minst ungdomars) så skall man inte bara beviljas vård (bästa tänkbara vård) utan även nåd om man råkar bli sjuk.
Vad denna människa (politiska flykting!), har kostad samhället vore intressant att få veta (har han någonsin haft ett hederligt arbete sedan sin ankomst till Sverige?) samt hur många ytterligare/liknande fall (utlänningar/utländska medborgare som inte har bidragit med något positivt till samhället) det sitter på våra anstalter.
Ett klientel man aldrig skulle komma på tanken att undanhålla något av bekvämligheter för, i brist på att det saknas pengar eller resurser.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/cancersjuk-nekades-operation
Tyvärr är sådant här vardagsmat på våra sjukhus idag (dödssjuka skickas hem och/eller nekas vård) trots att svenska folket betalar en av de högsta skatterna i världen för att bland annat bli garanterade vård på sjukhus samt ersättningar från det svenska sjukförsäkringssystemet vid sjukdomstillstånd och handikapp.
Solbritt är bara en av alla svenska medborgare som får stå tillbaka när platsbristen och resurserna minskar inom vården och äldrevården (inom alla sektorer) samtidigt som bostadsbristen och arbetslösheten (när det gäller riktiga arbeten) ökar.
De med skattemedel finansierade arbeten som man ger till nyanlända och outbildade (hel eller halvanalfabeter från hela världen) och som man betalar företagare och kommuner rikligt med skattemedel (mutor) till för att de skall anställa/sysselsätta dessa, räknas inte med.
Låtsasjobb skakas fram hur lätt som helst.
När det ser ut som det gör så kan man fråga sig varför staten kräver att Solbritt (och andra svenska medborgare) som gissningsvis under decennier (kanske ett halvt århundrade eller mer) har varit med om att betala i förskott för vård och annat (som även betalar för detta än idag via skatten på pensionerna) ska behöva fortsätta att betala om hon inte vid sjukdom (handikapp) får den vård och omsorg hon behöver?
Är inte detta ren och skär stöld? Att kräva att människor betalar (dessutom en stor del av sin inkomst) till något de aldrig kommer att få åtnjuta/ta del av?
Betalar du (vem som helst) för något så gör du ju inte det för att du tycker det är så kul att betala utan för att du förväntar dig att få det du betalar för (oavsett vad det är) antingen direkt eller senare vilket är fallet med de försäkringar som man tvingat befolkningen att betala in i form av skatter nästan redan från vaggan och som de idag inte har några garantier för att de gäller.
Som kontrast till artiklarna om den dödssjuka vanliga medborgaren, Solbritt, som nekas vård, kan vi ta artikeln (ett snyftreportage från Sydsvenskan) om den dödssjuka fången, turken Erdogan Sarikaya, i Malmö, en gravt kriminell som kom hit som politisk flykting 1980, och nekas NÅD efter att ha blivit diagnostiserad med lungcancer.
Vård har han dock fått vilket framkommer i reportaget och det är klart att om man är utlänning/turk och avtjänar ett tolvårigt fängelse straff för grovt narkotikabrott och kanske har många människors liv på sitt samvete (inte minst ungdomars) så skall man inte bara beviljas vård (bästa tänkbara vård) utan även nåd om man råkar bli sjuk.
Vad denna människa (politiska flykting!), har kostad samhället vore intressant att få veta (har han någonsin haft ett hederligt arbete sedan sin ankomst till Sverige?) samt hur många ytterligare/liknande fall (utlänningar/utländska medborgare som inte har bidragit med något positivt till samhället) det sitter på våra anstalter.
Ett klientel man aldrig skulle komma på tanken att undanhålla något av bekvämligheter för, i brist på att det saknas pengar eller resurser.
Här kan ni läsa om Erdogan Sarikaya:
Fallet är så orättfärdigt (intressant) så att det har gått ända upp till regeringsnivå:
Kan möjligtvis politik ligga bakom?
