Laglöshetens hemlighet

Att bekänna Jesus som Herre och frälsare är lika med att gå in i en armé. Antingen du är medveten om det eller inte så har du tagit värvning (tagit ställning för Jesus) och förbundit dig att tjäna och att följa honom i allt. Du har valt Herre som bibeln talar om att varje kristen måste göra och den Herre du har valt är Herren Jesus Kristus. Inte den andra herren som är mammon.

“Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon” (Matt. 6:24)

Världen är “mammon” och kött framför ande. De som väljer att tjäna världen (köttet) och alla de ofrälsta människorna  i världen, väljer bort Gud. 

“De som är kvar i sin köttsliga natur kan inte behaga Gud. Ni däremot är inte kvar i den utan lever andligt, när nu Guds ande bor i er” (Rom. 8:8-9)

Guds ande är förhindrad att verka i någon som har valt världen (mammon) som är i den ondes våld, framför Gud.

“Vi veta att vi äro av Gud, och att hela världen är i den ondes våld” (1.Joh.5:19)

“Älska inte världen och det som finns i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. Ty det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen förgår med sina lockelser, men den som gör Guds vilja består för evigt” (1. Joh. 2:15-17)

“Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud” (Jak. 4:4)

På samma sätt kan inte världens ande verka tillfredställande i någon som har valt Gud och Kristus framför världen. Det beror på att den pånyttfödda i Kristus har fått Guds Ande som bor i honom eller henne. Då blir Guds Ande ett störningsmoment för världens ande som vill ha den fulla kontrollen över människan.

En människan kan vara frälst, den kan ha tagit emot frälsning, och ha Guds Ande boende inom sig, men så länge människan står i lojalitet till världen och världens system (som är och inte kan vara något annat än ett Antikristligt system), så hindrar det Guds Ande från att verka.

Man skulle kunna säga (hittar inget bättre uttryck just nu) att Guds Ande (den underbara, fina, goda heliga Anden, vår hjälpare) har fått sina händer bakbundna trots att han inget hellre vill än att fritt kunna verka för Gud och Guds rikes utbredning med hjälp av de troende, frälsta som är hans redskap. Den helige Anden är en del av gudomen, är Gud.

Det är därför han tar sin boning inom dem som väljer att avgöra sig för Jesus Kristus. Inte för att de skall göra sina egen vilja eller några andra människors vilja (människor styrs ju som vi har tagit upp tidigare, av egennyttiga motiv och egoistiska begär) utan för att de skall kunna utföra Guds verk här på jorden.

För detta använder Gud människor. Dessvärre så blir det svårt för Gud att använda sig av människor inom vilka den Helige Ande är fängslad. Hos majoriteten av de kristna är den Heliga Anden antingen fängslad helt och hållet utan möjlighet att kunna verka alls (eller med minimal rörelsefrihet), alternativt så ger man honom en kortvarig frigång (då han genom människan kan göra Guds verk), för att sedan återigen placera honom i sin cell längst in i människan där han får sitta i sin bedrövelse.  

Den Heliga Anden, är som vi nämnt Gud (en del av Gudomen) och när inte den Heliga Anden kan verka hos de kristna som det var tänkt, så skapar det en oerhörd sorg hos Gud. Problemet är inte att det finns för få kristna.

Problemet är att de flesta kristna inte kan användas av Gud på det sätt som han vill använda dem just på grund av att de håller den Heliga Anden fängslad genom att älska världen och det som finns i världen framför Gud. De kan inte göra det de vill, det vill säga låta sig styras av anden.

“Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er står ni inte längre under lagen” (Gal. 5:17-18)

De älskar sina kyrkor och sina församlingar och de älskar människor som till det yttre är snälla, rara, goda, trevliga, barmhärtiga, ej dömande, toleranta med mera. De säger också att de älskar bibeln men är inte bibeln dömande (rent av kränkande om man tänker efter) mot människan som gör allt för att vara så god som möjligt?

Frågan är varför de som känner sig dömda och kränkta av bibeln och dess sanningar har valt att vara kristna. Det är ju frivilligt och inget tvång att följa Gud. Varför kallar de sig kristna samtidigt som de låter sina frustrationer gå ut över dem som står upp för bibeln och dess sanningar och som har befriat Guds Ande från fängelset inom sig?

Nedanstående citat är väl ett praktexempel på dömande.

“Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud” (Jak. 4:4)

Svaret är att de inte har överlåtit sig åt Gud till hundra procent. De står med ena benet i världens rike och med andra benet i Guds rike. Där står de och vinglar fram och tillbaka och lär så göra tills de “eventuellt” inser att de måste välja sida. Välja Gud eller mammon, världen med alla dess lockelser eller Gud, varmt eller kallt, det goda eller det onda, sanning eller lögn. Det går inte att välja både ock.

Gud kan inte använda en kristen på det sätt som han skulle vilja innan den har gjort detta valet. Valet mellan Gud och världen.

Det handlar inte om att helt ta avstånd från världen och att avskärma sig från alla människor som inte är kristna eller att bli eremit. Det handlar om att inte anamma världens värderingar, livsstil och mål som tyvärr allt för många kristna gör. De strävar efter exakt samma saker som världens människor strävar efter. Pengar, status, ära, framgång (att vara någon i världens ögon) och efter köttets bekvämlighet. 

“Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike” (Gal. 5.19-22)   

Guds nåd är stor men den varar inte i evighet. Det finns en gräns för Gud när det gäller hur långt människor kan gå i sina överträdelser och synder innan Gud får nog.

Nu hör jag hur extremt dömande (anklagande) detta låter. “Kristna” som gör sitt bästa för att vara snälla, goda, trevliga och som försöker hålla sams med allt och alla, kan ju ta riktigt illa vid sig och känna sig kränkta.

De kan dessutom få ett agg till bloggen och till mig som skriver det här. Vad hemskt! Tänk om ingen vill läsa mina texter. Tänk om mina kristna systrar och bröder tycker att jag är dum och elak (fientlig mot människor) förutom mycket dömande? Tänk om dom tar avstånd från mig och utesluter mig från sin gemenskap?   

Borde jag inte istället använda min skrivarförmåga till att skriva gulliga små artiklar om en allmän och substanslös kärlek, barmhärtighet, godhet i det oändliga för att sedan i slutet av varje artikel skriva att alla är Guds barn och att Gud älskar alla och allt vad de gör för Gud är kärlek.

Tänk, jag hade kanske kunnat bli riktigt populär och fått mina alster publicerade i dom framstående kristna tidningarna “Dagen”, “Hemmets Vän”, “Världen idag” och allt vad dom heter med mitt namn under varje artikel och en trevlig liten (eller stor) bild på mig när jag ser snäll, glad och trevlig ut. Mina kristna bröder och systrar hade sett upp till mig och sagt att, “vad duktig du är och så bra du skriver“.

Tänk vilken lycka för mig i detta livet men olycka för mig när det gäller det eviga livet som varar långt mycket längre än det längsta människoliv här på jorden.

Bibeln förespråkar inte en allmän (substanslös) godhet gentemot allt och alla utan urskiljning.  Jesus var inte snäll och tolerant mot de skriftlärda och fariséerna trots att han var och är Gud (alltigenom kärlek) samt fri från synd. Borde han inte ha försökt att samsas med dom skriftlärda och fariséerna istället för att gå emot dem? Han kunde väl ha varit lite mild (kärleksfull och tolerant) samt ha överseende med deras fel och brister istället för att döma dem.

De kände ju sig så  fördömda och kränkta av Jesus att de tillslut mördade honom.

Här är det ord och inga visor från Jesus:

“Ve er, ni blinda ledare som säger: Svär man vid templet betyder det ingenting, men svär man vid guldet i templet är eden bindande. - Ni blinda dårar, vilket är förmer, guldet eller templet som har gjort guldet heligt?

Ni säger: Svär man vid offeraltaret betyder det ingenting, men svär man vid gåvan som ligger på det är eden bindande. - Ni blinda, vilket är förmer, gåvan eller altaret som gör gåvan helig?

Den som svär vid altaret svär både vid det och vid allt som ligger på det. Den som svär vid templet svär både vid det och vid honom som bor i det. Och den som svär vid himlen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den"(Matt. 23:16-22)

“Ve er, ni skriftlärda och fariséer, ni hycklare som reser monument över profeterna och smyckar de rättfärdigas gravstenar och säger: Om vi hade levt på våra fäders tid skulle vi inte ha gjort oss medskyldiga till profeternas blod. Därmed visar ni själva att ni är söner till dem som mördade profeterna. Fortsätt som era fäder tills måttet är rågat. Ormar, huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till helvetet?

Därför skall jag sända er profeter, visa män och skriftlärda. Somliga av dem kommer ni att döda och korsfästa och andra kommer ni att piska i era synagogor och jaga från stad till stad.

Så skall allt rättfärdigt blod som utgjutits här på jorden komma över er, allt ifrån den rättfärdige Abels blod till blodet från Sakarja, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret. Sannerligen, alltsammans skall detta släkte få svara för” (Matt. 23:29-36)    

Dessa bibelcitat får nästan nackhåren att resa sig på mig så vad borde de då inte göra på alla som är snälla, goda, trevliga, icke dömande och toleranta? Borde inte sådana här dömande och intoleranta uttalanden leda till att de snälla, goda, trevliga, icke dömande och toleranta, tar avstånd från Herren?

Eller är det så illa att de inte har läst sin bibel men ändå kräver att de som har läst bibeln skall ta parti för dem istället för Herren Jesus Kristus? Är inte det att döma dem som väljer Herren?

Bibeln säger att vi skall vara skoningslösa mot synden men barmhärtiga och goda mot syndarna. Det går inte att vara skoningslös mot synden om man samtidigt är barmhärtig och god mot synden genom att uppmuntra den.

Synden uppmuntras överallt idag och om vi tänker på att synden börjar med att människan frigör sig från Gud och väljer att gå sina egna vägar på gott och på ont, så ser vi vart den vägen eller den så kallade mänskliga godheten leder oss. Den leder oss rakt i händerna på synden eftersom ingen vågar genomskåda syndens natur och det hyckleri som omger den.

Den allmänna (substanslösa) godheten gentemot allt och alla utan urskiljning är inte godhet utan ondska eftersom man vägrar befatta sig med synden och omhuldar syndarna genom att under alla omständigheter tycka synd om dem utan att ta reda på fakta. Detta är Sverige i ett nötskal och det tycks bara bli värre. 

Det är synd om alla som utåt sett ser ut att ha det besvärligt. De Rumänska tiggarna som har barrikaderat sig utanför varenda mataffär i hela Sverige är det synd om eftersom de tigger och säger heeej med bedjande blickar. Hur de lyckades överleva innan Rumänien gick med i EU (de flesta ser ju ganska välnärda ut) och portarna till Sverige öppnades, kan man ju fråga sig.  

Det är också synd om de ensamkommande flyktingbarnen eller snarare om de ensam kommande flyktingmännen varav en del har börjat få grått hår. Deras ålder får inte diskuteras och absolut inte kontrolleras. Säger en trettiofem årig ensam kommande flyktigman (med fru och barn i sitt hemland) att han är fjorton så är han fjorton även om det är omöjligt att tro på. Att kontrollera åldern är enligt svensk lag integritetskränkande, dömande och rasistiskt.   

Att ifrågasätta de hitresta människornas historier och motiv är elakt, dömande, rasistiskt och, måste jag väl tillägga, okristligt. Inte finns det väl någon endaste människa som skulle kunna tänka sig att ljuga sig in i detta landet och dra snyftvalser för att få säkrad livstidsförsörjning för sig själva och för hela tjocka släkten?

Så kan man ju inte ens tänka, eller hur? Alla människor är ju ärliga och i synnerhet alla som inte är kristna. Hur underbart ärliga och sanningsenliga var inte vi kristna innan vi kom till Kristus? Vi ljög väl aldrig för att få vår vilja fram och våra behov tillfredställda? Visst talade vi alltid sanning i alla lägen? Eller var det kanske tvärtom?

Det är synd att uppmuntra lögn och att nära lögnen. Vad jag menar är att om vi i vår naivitet och patologiska godhetsiver, underlättar för människor att ljuga och manipulera sig in i landet samt att fortsätta ljuga när de väl har kommit in, vilket vi gör om vi inte ifrågasätter någonting, utan bara helt okritiskt tycker synd om alla, så stödjer vi synden.

Vi stödjer inte syndarna, vilket vi skall göra som kristna, utan synden eftersom vi medverkar till att syndarna (de som ljuger och bedrar) kan fortsätta att synda (ljuga och bedra samt synda på andra sätt) istället för att bli befriade från syndens makt. Detta är inte godhet. Det är  ONDSKA. 

Jesus kom för att befria människor från synden. Inte för att binda dem till synden eller till några patologiska och ouppnåeliga godhetsideal som har sin grund i ryggradslöshet och feghet för att säga ifrån men som ser ut som godhet och barmhärtighet.

Synden i vårt land har nu blivit så stor så att man ger med ena handen och begår kriminella handlingar med den andra. Man tar från dem som inte kan göra sina röster hörda, gamla på hemmen, handikappade, fattiga och hemlösa svenskar, sjuka, för att kunna ge till en aldrig sinande ström av bidragsinvandrare (2000 - 3000 varje dag) från hela vida världen.

Ingen reagerar över detta dolda och långsamma folkmord för dom här människorna skulle aldrig ens komma på tanken att sätta sig knall pall utanför någon affär (dag efter dag, månad efter månad och år efter år) och skramla med tiggarmuggar och säga, heeeej.

Synd är synd även om den som syndar råkar vara fattig och saknar det mesta av världens goda.